Sara, Mats, Kim, Karl och Lina ligger bakom Berättelser från Engelsfors. Av många en av vårens mest efterlängtade böcker. Spin-off på Cirkeln och Eld. Men här i serieformat.
Det funkar! Mona Månstråle binder samman de nio olika berättelserna genom att guida läsaren fram och tillbaka i historien. Serierna utspelar sig både innan Cirkeln och efter Eld. Överlag är det en ganska sorglig läsning och då syftar jag på handlingen. Folk dör. Eller är ledsna. Det är också spännande och öppnar upp för en rafflande avslutning i Nyckeln som kommer till hösten.
Hur är det då att få ansikten på karaktärerna? Det funkar också fint. Kim, Karl och Lina har alla tre skapat egna varianter av alla personer. Jag gillar det då det bidrar till att inte spika fast att ”exakt så här ser X ut”. Det ger frihet att fortsätta ha sin egen bild kvar. Men serieskaparnas stilar är inte väldigt olika varandras vilket i sin tur skapar en enhetlighet. Hela boken flyter på och det blir inga ”hack” i läsningen.
”Snyggt” är ett ord jag ofta tänker när jag läser Berättelser från Engelsfors. Snygga teckningar, snygga lösningar av berättelsen, snygg helhet.
Jag tänker inte gå in på handlingarna i bokens kapitel utan lämnar det till var och en som ännu inte läst serierna att på egen hand få upptäcka och ta del av.
Mer om boken och dess skapare finns att läsa på förlagets hemsida.
Tidigare skrivet på Flaskposten finns här.
/Sofia






Fantasisnickrade förklaringar på alla uppfinningar som får staden att snurra hittar du i Johan Thörnqvist fiffiga bilderbok – en riktigt rolig hälsning till de klassiska ”Så funkar det”-böckerna.

Senaste kommentarer