Piggig eller suggig?

Nu har jag läst en helt fantastisk skön bok PIGGOR OCH SUGGOR av Lena Landström och med finroliga detaljfyllda teckningar av Olof Landström (ja det är favoritfåren Bu och Bäs författarföräldrar som har varit framme igen!). Och hela tiden har jag funderat över vilket släkte jag egentligen tillhör, piggornas eller suggornas?

Piggor är nyckelpigsliknande små filurer som är väldigt pigga, glada, snabba, ibland lite slarviga men framför allt mycket fulla av energi. Suggorna är små gråsuggsliknande kryp som mer tar dagen som den kommer och gillar att ta det lugnt, lite noggrannare än piggor är de också. Hmm, känner mig nog mest som en blandning faktiskt och vissa dagar lite mer som den ena sorten, för att nästa dag helt plötsligt ha svängt över i den andra personligheten…

Hursomhelst, i boken får vi följa ett par små grannfamiljer från vardera släktet och deras öden, äventyr och vänskap med båtturer, skogsutflykter, minipolspelande och partydramatik när ett ben blir brutet men festen ändå räddas!

Det här är en bok som livar upp med skojiga händelser, kryp och finurliga ord. En perfekt högläsningskapitelbok om småkrypsvärlden där man till sist blir övertygad om att piggor+suggor=sant och det tycker jag är så fint!

/Johanna

Alltså upptäck: KARTONGMICKLAR, RÄDISHAJAR och SNIFFELHÖNS!

1) Detta är inte solsting eller värmeslag

2) Det är bara jag som har jag frossat i tre alldeles GALNA, jag menar helt underbart galna BÖCKER, där man hittar dom här mycket speciella figurerna med flera!

3) Här kommer bild på böckerna, som jag ÄLSKAR mest just nu:

4) Böckerna heter Kossans matpaket, Väderhåren och Myggmedlet och det är norska Björn F. Rörvik som har skrivit så kul OCH Per Dybvig som har ritat. Jag kände inte till författaren sen tidigare, men Per Dybvig är ju pennan bakom spretiga bildfavoriterna i Kråkans otroliga liftarsemester och Arga Maja, HURRA (PER DYBVIG 4-ever)!

5) Det här är bilderböcker med rätt mycket text. Men låt er för allt i världen inte avskräckas, varken av det eller kanske de vilda, lite yxiga bilderna! Det är skrattfest och halsbrytande äventyr med en massa fantasi rakt igenom. Perfekta att HÖGLÄSA tillsammans med alla från 5 år och uppåt ungefär!

6) Böckernas huvudpersoner är den lite försiktiga Griskultingen och hans kompis, påhittiga och orädda Räven. Tillsammans hamnar de i äventyr när deras korsordslösande och dominospelande dagar avbryts av diverse FILURER. Säger bara det: Det finns många djurarter du inte känner till innan du läser de här böckerna…

7) Böcker som är så här UDDA+KUL kan vara lite svåra att upptäcka, så jag känner att det bara måste SLÅs ETT JÄTTESLAG för dem! Böckerna kom ut på svenska 2008, så de går att få tag på. Jag såg dem nyss i internetbokhandel till exempel och hittar du dem inte på ditt bibliotek, så önska vilt!

/FlaskpostenJOHANNA (som eventuellt är en svensk kartongmickelfröken)

Lova att du går tillbaka

För snart två veckor sedan träffade jag ett gäng personer som  jag inte känner. Det var bibliotekarier, författare, lärare och såna som ger ut böcker, dvs förläggare.  Vi tipsade varandra om gamla godingar, dvs sådana böcker som har några eller väldigt många år på nacken och som riskerar att glömmas bort. Jag har skrivit om några av dem här, här, här, här och här. Men vi kunde såklart inte låta bli att prata om en hel del nya böcker också.

När jag gick hem dev kvällen kände jag mig vild och glad och väldigt lässugen. Särskilt nyfiken var jag på Lova att du går tillbaka av Kathi Appelt. En av de personer jag träffade dendär kvällen var som om hon vore alldeles förtrollad när hon berättade om den. Och jag blev så väldigt lockad av det hon berättade!

Vilken tur att jag faktiskt hade boken hemma då… För jag fullkomligt drogs in i den magiska berättelsen om den högdräktiga katten som fann en stor blodhund i nöd, de blev vänner. Och katten födde två små ljuvliga kattungar med silverpäls och snart var den lilla familjen en lycklig sådan. Eller: de HADE VARIT EN LYCKLIG FAMILJ om det inte hade varit för Gäddansikte och Mormor Mockasin. Finns det något starkare än kärleken? Ja – det kanske är hatet, då? I Lova att du går tillbaka nöter ont mot gott och faran lurar alltid tätt inpå. Man läser med hjärtat någonstans långt ovanför och hoppas, hoppas att allt ska gå bra. Men gör det det?

Denhär boken är en riktig allåldersbok (strunta i att du kanske tycker att omslaget är lite töntigt) – om jag bodde i en familj skulle jag se till att vi läste den högt, tillsammans, länge, länge… Lova att du går tillbaka är nämligen något av det varmaste, mjukaste och samtidigt hemskaste jag har läst. Vad tycker du om den? Läs och se efter!

/Flaskposten-Ka

Vårkänslor i luften???

Igår skrev Sofia att hon hade blivit kär i två bilderböcker. Idag skriver jag att jag har blivit kär i en kapitelbok. Fast ni fattar väl vad vi menar – jag är i alla fall inte särskilt sugen på att pussas med den bok jag snart kommer att berätta om, men jag tycker väldigt, väldigt mycket om den och om jag hade ett barn skulle jag genast köpa denhär boken till det barnet. Sen skulle vi sitta och läsa tillsammans i boken.  ”Jajaja, vilken bok är det hon pratar om då?” tänker ni kanske nu. Det ska jag berätta. Boken heter Ost till alla möss och är skriven av Ulf Nilsson. Gitte Spee har gjort de fina bilderna. 

Bokens berättare är en liten mus. När han föds smäller han in i en vägg och plötsligt börjar han tänka! Det är lite sorgligt när han upptäcker att mamman inte tänker, utan bara har bråttom hela tiden och säger samma sak tre gånger i rad.  Vi får följa med den lilla musen ut i världen, på hans stora äventyr, och det gör en liksom varm i magen att tänka på hur det går till när man tänker. För den lilla musen tänker mycket på det. När vuxna människor tänker på hur man tänker, kallas det för att man filosoferar. Jag skulle vilja säga att denhär lilla musen är en riktig filosof och att alla som läser om honom kan bli filosofer också!

Nästan allt är väldigt bra med Ost till alla möss. En enda sak är liiiite, liiiiite dum. Det är att boken känns väldigt lik En dag med mössens brandkår. Fast det gör inget, eftersom det är Ulf Nilsson som har skrivit den boken också.

/Ka

Flaskpost från Ulf Stark!

En riktig favorit hos oss Flaskpostare är Ulf Stark. Gissa om vi blev glada när han ville vara med och svara på några frågor!

FLASKPOSTEN INTERVJUAR: ULF STARK

1.   Hur kom det sig att du blev författare?

Riktigt varför man blir det man blir vet man väl aldrig. Men jag var bra på att hitta på när jag var liten. Och tyckte om att höra sagor och berättelser. Och att läsa. Så måste det väl finnas ett behov av att säga något (till sej själv om inte annat) också.

2. Har du någon ny bok på gång?

Ja. Några stycken. I höst kommer en bilderbok med supersnygga bilder av Anna Höglund och min text som heter Amos och Soma. Och nästa vår kommer Pusspojken.

3. Har du någon favoritbok bland dina egna böcker?

Dårfinkar och dönickar, Amos och Soma, Kan du vissla Johanna.

4. Vad är roligast respektive tråkigast med ditt jobb?

Roligast är att hitta på och att skriva när man har flyt. Tråkigast är när man inte kommer på vad man ska skriva.

5. Vilken superkraft skulle du vilja ha och varför?

Hjärnkraft och kärlekskraft. Varför? Tänk er bara själva.

Avslutningsvis sex snabba frågor. Vilken är din/ditt favorit:
- rätt: strömming
- ställe: stranden
- färg: blått
- djur: hund
- bok: Nalle Puh
– webbsida: ingen

Ulf har skrivit massor av bra, spännande, roliga och sorgliga böcker.

Själv gillar jag t.ex. Dårfinkar och Dönickar,

En stjärna vid namn Ajax och

böckerna om Kanel och Kanin. Vilka gillar du?

/Sofia

En sagolikt vacker bok får mig att längta till havet

Om du bara vill läsa böcker som är snabba, spännande och fulla med utropstecken, ska du inte läsa denhär boken. Den kommer att trötta ut dig direkt, eftersom ditt tålamod inte kommer att räcka till. Men om du i stället är en person som gillar böcker som får dig att tänka och njuta av en sorglig berättelse på ett vackert språk – då är Honungsblomma av Alice Vieira perfekt för dig.

Lilla Melindas mamma har försvunnit och pappan försöker ”få rätsida på sitt liv”. Kvar finns farmor, som berättar vackra sagor om havet och vågorna. Men när farmor dör - då blir det så sorgligt att jag måste gråta en stund.

Efter en hemsk tid hos sin elaka faster får lilla Melinda, som fortfarande är för liten för att börja skolan, flytta till en dagmamma. Mor Johanna tar hand om Melinda dag som natt. Ibland kommer en skäggig pappa och hälsar på.

Honungsblomma är till för dig som har mod att läsa om barn som är yngre än du själv och som kanske tänker lite annorlunda. Läs den, den är så fin att jag får ont i magen.

/Flaskposten-Karin

BilderboksFilm + kaninäventyrspaket

Ni har väl inte missat att det har kommit många fina filmer baserade på bilderböcker på senaste tiden?!

Själv har jag tittat in i Barbro Lindgrens underbara Benny-grisvärld i Tre gånger Benny, och följt med Pija Lindenbaums Gittan på de tre äventyren med gråvargarna, fårskallarna och älgbrorsorna. Ja, och såklart kollat in min absoluta favorithund Aston på film!

Men Sen finns ännu fler bokbästisar förvandlade till film, kolla här bara:

• Kenta och barbisarna, Lill-Zlatan och morbror Raring och När Åkes mamma glömde bort
• Lotta på Bråkmakargatan
• Fia och djuren
• Halvan

Det är bra att det inte är så där gammaldags som jag minns att det kunde vara ibland på teve när jag var liten, så att det bara var bilderbokssidor som blivit filmade samtidigt som någon läste. Nej, här är det filmigt på riktigt,  figurerna är animerade och pratar och rör sig. Helmysigt!

Jag har även läst och tittat på kaninäventyret Ville och Vilda kanin av Lennart och Ylva-Li Gustafsson, där man får med filmen som ett litet bonuspaket i själva boken. Jättegullig både bok och film, som påminde lite om en annan kaninfilm som också bygger på en bok, Den långa flykten, fast den tycker jag är mycket läskigare!

I Ville och Vilda kanin är det både många hemtrevligheter, som när de äter kantarellsoppa hemma hos Vilda, men också en hel del dramatiska händelser, som när Vilda blir bortförd av en stor rovfågel. Boken är en kapitelbok som passar finfint för högläsning och filmen är gjord med både riktiga foton och tecknade bilder tillsammans. Jag läste boken först och titta på filmen sen, då tyckte jag inte riktigt att kaninernas röster i filmen stämde med hur jag hade tänkt mig att de lät när jag läste, men annars ger jag den massa myspoäng!

/Johanna

Teparty på soptippen

Jag, Dante och miljonerna

Nu har jag läst en av mina favoritförfattare=Frida Nilssons senaste bok= JAG, Dante och miljonerna.

Karin kom på det finfina ordet ”fnitterskrattbok” när hon hade läst den och jag håller med! Det här är en blixt- och dunderrolig bok och bäst tror jag att den passar för HÖGläsning så att man är flera som lyssnar på den samtidigt!

Precis som i flera av Frida Nilssons tidigare böcker (Kråkans otroliga liftarsemester + Apstjärnan) handlar det om människor och djur som blir bästa kompisar och lever livet ihop:  dricker te, uppfinner och ger sig ut på äventyr av bästa slag!

Den här boken får mig också att tänka på en annan soptippare, nämligen gamla barndomskompisen SkrotNisse

/FlaskpostenJohanna

Ps. Nu har jag börjat skriva in barn- och ungdomsböckerna jag läser i år på en LISTA här på Flaskposten. Ds.