INLÅST

TV4 har börjat sända en ny dokurealitysåpa, ”Inlåst” heter den. Någon som har sett? Inte jag, men jag har sett en trailer för programmet. Inte jag, men jag har sett andra tv-serier om fängelse. Inte jag, men jag har läst Checka in av Kim Olin. Visst minns ni att Sofia skrivit om Avhopparen? Jag tror inte att jag flaskpostat något om Beskyddaren, men jag har läst och gillat den. Checka in är den tredje boken om Simon. Den fjärde, och sista, kommer sommaren 2010. Checka in

Egentligen är det ingen större idé för mig att berätta vad Checka in handlar om, ifall ni inte har läst de två första böckerna i serien. Hela denhär (flask)posten blir en enda stor spoiler och jag ångrar mig sekunderna efter att jag publicerat den. Men då är det redan försent. Vem som helst, kanske Pelle (eller Lille Skutt som han också kallas) kan ha läckt. Pilman vet snart vad som har hänt… Men jag kan ju avslöja detta:

Precis som i Avhopparen och Beskyddaren ligger berättarfokus hos Simon. Tempot är hårt, både i texten och innehållet. Simon tar på sig skulden för ett grovt brott som begås i Beskyddaren, ”hamnar” i fängelse med ännu ett uppdrag: att döda Mats P. Det blir hårt. Inget mer nu om det konkreta innehållet, eftersom serien till stor del bygger på ”hur-ska-det-gå-känslan”. Jag är mycket, mycket nyfiken på hur det hela kommer att sluta.

Pseudonymen Kim Olin har en uttalad ambition att visa att livet inte är lätt – h*n påvisar omöjligheten i att låta en kriminellt belastad tonåring övertalas till ett bättre liv på tvåhundratalet sidor. Här har vi alltså en serie böcker som känns långt mer trovärdig än grannarna i u-bokshyllorna på biblioteken och bokhandlarna. Simon dras om och om igen in i kriminalitetens utmarker – nästan helt i frånvaro av pseudopsykologiska förklaringsmodeller (jo, den frånvarande pappan nämns, och får i Checka in spela en större roll än tidigare, men han betraktas aldrig som huvudorsak till Simons beteende) och enkla lösningar. Somliga ställer sig tvekande till den eventuella våldsromantik som förekommer i böckerna. I Avhopparen och Beskyddaren finns, enligt min mening, ingenting av den varan. Eller – nog blomstrar det ibland, men detta avbryts snabbt av grymma våldsskildringar som inte med bästa vilja kan betraktas som skönmålande. Checka in lyckas dock inte slå i mig att våld, annan kriminalitet och fängelse är någon att ta avstånd från. Fängelset verkar stundom vara ett rätt schysst ställe. Har Kim Olin tappat intresset, inlevelsen? Det återstår att se.

//flarran-ka

(nåja, så himla slingrig blev nu denhär posten inte. Jag hoppas att nästa gång kunna åstadkomma något som tilltalar er – 6 personer – som klickade i alternativ ett i den andra rutan i undersökningen här förleden.)

Annonser

8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: