Återseendet: VILDRUSSEN av Marie Louise Rudolfsson

För inte så länge sedan skrev Ida en för mig mycket nostalgi-inspirerande kärleksförklaring till ridlägersomrar och Nan Inger Östmans hästböcker här på Flaskposten.  

Det fick mig att börja längta efter en mycket speciell bok. En bok som jag vet att jag fick i present, det var någongång långt tillbaka i tiden i mina lågstadiedagar.

Jag kom inte ihåg vem som skrivit boken eller vad den hette. Det enda jag mindes var att boken handlade om vildruss på Lojstahed på Gotland (i närmare detalj hade jag dock ingen aning  längre), och att den hade röd rygg var alldeles säkert. Dessutom visste jag att boken kommit bort, kanske blivit utlånad och aldrig återsedd, vilket grämt mig mycket då jag ibland kommit att tänka på den på detta suddiga vis.  

Hursomhelst, genom lite kommentarsfunderingar och nätdetektivande i samband med Idas flaskpost, trädde Marie Louise Rudolfssons bok VILDRUSSEN från 1975 fram ur dimmorna till mig! (ML Rudolfsson=kanske mest känd för Vitnosböckerna)

Så fort jag såg omslagsbilden och läste beskrivningen av boken på den här fina boktipssidan med gotlandsrussböcker kände jag att det måste nog vara den!

Och det visade sig att boken fanns så nära till hands som i Vaxholms biblioteks magasin – så roligt och spännande att återse en gammal efterlängtad bokkompis, men också lite nervöst man vill ju liksom inte att förtrollningen ska brytas. Tänk om boken inte alls skulle vara så där speciell…

Nu framme på allra sista sidorna kan jag konstatera (eller det kunde jag faktiskt redan bara en liten bit in i boken förresten!) att jag inte behövt oroa mig. Vildrussen är fortfarande fängslande hästboksmagi – till och med för icke-hästfrälsta läsare som jag!

Tillsammans med mina kompisar brukade jag dock leva mig in i rollen som vildhäst en hel del på den här tiden när jag fick boken. Och jag vet att den var en av de stora inspirationskällorna! Därför hade jag kanske väntat mig att det skulle vara ännu mer av livet för hästarna ensamma ute i skogarna än vad som mött mig nu i omläsningen… Det gör inget att det inte var så, men det var en liten förvåning.

Boken handlar om Fanny som bor på en av de gårdar där man i början av 1900-talet arbetade hårt för att bevara den sista stammen av vildruss på Gotland. Det var ett hårt och ofta otacksamt extraslit för de bönder som engagerade sig för att denna lilla svenska urhäst inte skulle dö ut. 

Bokens Fanny har också funnits i verkligheten liksom mycket av det som händer i boken. Det är både spännande och gripande och inte så lite sorgligt att följa Fanny som i sin stora kärlek till russen är beredd att göra det mesta. Tillsammans med sin far och morbror ger hon sig ut i skogen i bland annat jakt efter tjuvskyttar, och hon får mer än en gång se sina skyddslingar råka illa ut. Allra starkast band har Fanny till det lilla fina stoet Vally och där vilar hela tiden en spänning i boken. Som läsare oroas man precis som Fanny för att det ska hända russen och i synnerhet Vally något, för i det fritt strövande russlivet finns hot från fler än ett håll.

Underbart uppslukande läsning idag som igår, är känslan när jag slår igen boken!

Sen vill jag bara tillbaka till Gotland och Lojstahed där jag varit och spanat efter russ i verkligheten då när jag var nio eller något sånt. Russen kallas även för ”baggar”, det tycker jag är gulligt! Det och en massa annat intressant finns att läsa på sidan Lojstahedrussen, tillsammans med så många urfina russbilder!

Bästa hälsningar Johanna-vildhäst

Annonser

8 Responses to “Återseendet: VILDRUSSEN av Marie Louise Rudolfsson”


  1. 1 Ika 13, augusti, 2010 kl. 5:14 e m

    För mig har Marie Louise Rudolfsson alltid varit starkast förknippad med Pysen-böckerna. Vitnos-böckerna begrep jag mig aldrig på, tror att jag hittade dem ett par år för sent.
    Vildrussen har jag inte läst, däremot läste jag Eva Boëthius böcker om Fredag, som var ett gotlandsruss. Via böckerna om Fredag fick jag också lära mig mer om Lojsta hed och vildrussen på Gotland.

  2. 2 Johanna 14, augusti, 2010 kl. 8:37 f m

    Hej Ika! Intressant att höra. Jag har inte vad jag minns läst något annat av M.L.R. än Vildrussen, jag har bara förknippat henne med Vitnos tills alldeles nyss då när jag upptäckte att det var hon som skrivit en av mina gamla läsfavoriter.
    Men då kanske Pysen och Eva Boethius Fredag-böcker är något att kika på om hästbokssuget fortsätter, tack för tipsen :)!

  3. 3 Ida 16, augusti, 2010 kl. 11:20 f m

    Å, Fredagböckerna hade jag glömt! De vill jag läsa om – nu.
    Pysen läste jag också, men var nog egentligen mer förtjust i Vitnos.

  4. 4 Maria R 13, oktober, 2010 kl. 6:07 e m

    Hej
    råkade hamna här när jag sökte på MLR. ML var min mor och hon har skrivit ytterligare en serie som handlade om Maria och Blå prinsen. Den är mer ”äventyrshästbok” Maria är rätt kaxig och kavat…..

    Nåja det roligaste är ändå det du har skrivit om vildrussen Johanna, för trots allt är den liksom upphovet till Vitnos och det var nog den Mor var mest nöjd med eller det är inte riktigt sant för hon gillade sina Vitnöss (de heter så i plural faktiskt, det bestämdes på ett familjeråd för länge sedan ;)….)

    Tack för god läsning
    Maria Rudolfsson

  5. 5 Ika 13, oktober, 2010 kl. 8:19 e m

    Åh, jag hade glömt att Pysen och Maria och Blå Prinsen-böckerna delade författare. Länge sedan jag läste de senare nu, även om jag minns att jag gillade dem i tolvårsåldern. Pysenböckerna tycker jag däremot om att läsa om då och då, av nostalgiska skäl. Oftast brukar det bli när jag har hittat någon ny på loppis.
    Vad roligt att läsa om Vitnössen!

  6. 6 flaskpostenJohanna 14, oktober, 2010 kl. 10:06 f m

    Maria Rudolfsson, vad roligt att du hittade hit till vildrussposten och berättade intressant bakgrundsfakta :)!

    Håller med Ika, roligt att läsa om Vitnössen, vilket underbart ord förresten!

  7. 7 Sissi 14, mars, 2011 kl. 4:05 e m

    Vitnösserna är underbara! :p
    Min ”Tant Svea” läste dem för mig tills dess att jag kunde läsa själv och nu 25 år senare läser jag dem för min son. Han älskar dem!
    Blir iaf hemskt nyfiken på Vildrussen.. håller ögonen öppna efter den i fortsättningen!

    //Sissi

  8. 8 flaskpostenJohanna 17, mars, 2011 kl. 12:02 e m

    Gör det Sissi, det är den väl värd!
    Kul att höra om ditt läsminne och att du och sonen fortsätter traditionen med att läsa Vitnösserna 🙂


Comments are currently closed.



8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: