Arkiv för september, 2010

Flaskposten intervjuar Gunnar Ardelius

Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket, När du blundar tittar jag, Bara kärlek kan krossa ditt hjärta. Tre av de finaste boktitlarna som finns. Böckerna som boktitlarna finns på är skrivna av Gunnar Ardelius. I höst kom hans tredje bok: Bara kärlek kan krossa ditt hjärta. Både jag och Johanna har läst den och snart kommer ett inlägg från Johanna med hennes tankar om boken.

Till dess vill vi bjuda på en intervju med Gunnar. Vi skickade en Flaskpost och fick svar!

1. Hur kom det sig att du blev författare?

Jag försökte skriva en del på högstadiet och gymnasiet, men det var så tråkigt att jag inte ens orkade läsa igenom det jag skrivit. När jag började igen när jag var runt 20 så var det annorlunda. Det var som om jag fick ett nytt sätt att tänka genom att skriva, saker som inte kunde komma fram på annat sätt, en nyfikenhet på vad som fanns inom mig. Det fick mig att fortsätta.

2. Har du någon ny bok på gång? Om så, vad handlar den om?
Ja, en roman för vuxna som kommer ut 2012, den handlar om ett gruvsamhälle i Liberia.
3. Bara kärlek kan krossa ditt hjärta är din tredje bok. Vilken av dina böcker tycker du bäst om och varför?
Jag tycker om alla på olika sätt, det går inte att rangordna olika kärlekar, vem tycker du bäst om din mamma, brorsa, pappa? Alla är så som de behöver och kan vara, är var och en väldigt starkt förknippade med en specifik tid i livet.
4. Vad är det roligaste respektive det tråkigaste med att skriva?
Det roligaste är att glömma bort sig själv, tid och rum och vara inne i språket. Det tråkigaste är när man inte lyckas med det. Ibland är det tråkigt att vara ensam.
5. I Bara kärlek kan krossa ditt hjärta använder föräldarna en del speciella uttryck. Var kommer orden ifrån och vad är din tanke med orden? Varför är det just föräldrarna som använder ”specialorden”? Vi undrar t.ex. vad följande ord betyder: mufti, riffa, braligula och snucko.
Orden är slang. Riffa är springa, braligula är tjej, snucko är kille, mufti är bara mufti. Det är inte så viktigt att man förstår de exakta orden, mer att man får en känsla av vilka personerna är.
6. Vilken superkraft skulle du vilja ha och varför?
Kärlekskraften, den är bäst.
Och så till sist fem snabba, vilken är din/ditt favorit:
– rätt: vegetarisk mat
– ställe: där min dotter agnes är
– färg: svart på kläder, annars alla färger i naturen
– djur: späckhuggare
– webbplats: min mail
TACK Gunnar för att du ville vara med och svara på våra frågor!
——————————————-
Innan jag lämnar över ordet om Bara kärlek kan krossa ditt hjärta till Johanna vill jag bara skriva följande: det här är en bok jag tänker läsa igen. Det för att riktigt ta till mig språket som jag tycker ger en mycket intressant läsupplevelse.
/Sofia

Fotografiet av Gunnar är taget av Sarah MacKey.

Spännande Nattjakt

För några dagar sedan tog jag farväl av Jonathan, Carnegie, Vendetta, Raquella, Marianne och alla de andra i Darkside när jag slog igen pärmarna i femte och sista delen Nattjakt.

Här har vi en serie som håller fem delar igenom. Det är fortfarande lika spännande i femman som i ettan. Darksides skumma värld kommer åter till liv och jag tycker författaren Tom Becker lyckas bra med att knyta ihop alla trådar samt ge ett slut som inte känns tillrättalagt eller för lyckligt. Precis sådana slut som jag tycker om!

Vad boken handlar om går jag inte närmare in på. Läs så får du själv se.

Vill du kolla in vad Johanna och jag tyckte om de tidigare delarna kan du klicka här.

/Sofia

Vem gillar de här böckerna?

Nu har jag läst en fin bok om döden. Jag fick en klump i halsen av att se fågel och fågels pappa stora tårar. Det är fågels farfar som är död. Vad händer efter döden undrar fågel? Kanske blir man en fjäril som fladdrar glatt ända tills….

Det handlar om Stina Wirsén och hennes Vem-böcker. I Vem är död? närmar hon sig på ett fint sätt döden och den sorg som skapas i saknaden efter en älskad. Det jag tycker om med hennes böcker är att de går rakt på sak. Redan på första uppslaget får vi veta vem det är som är död: Fågels farfar är död. En ensam kista finns på samma bild. Det tar rakt in i hjärtat!

Att det sen läggs till en absurd tvist på berättelsen gör det hela bara bättre. Jag har hyllat Stina tidigare och jag kommer göra det igen.

Faktiskt redan i samma inlägg. För efter att jag igår läste Vem är död? läste jag Vems kompis?

I Vems kompis? dyker det upp en ny katt. Den nya katten har blå och fin päls. Nalle vill genast vara kattens vän.

Men hur går det när de andra dyker upp. Vems kompis blir egentligen den blå katten? Vad är det som bubblar upp i Nalle? ILSKA!

Låna boken på biblioteket och titta på bilden där Nalle i raseri sparkar sönder ett sandslott. Stina är expert på att skildra starka känslor!

Här har både Johanna och jag hejat på Stina Wirsén tidigare.

/Sofia

Varför inte EMILIA Wern?

Nu har jag läst min första bok i deckarserien Emil Wern detektiv av Anna Jansson. Den hette Silverskatten och den var klurig, rolig och intressant med spännande fakta om Visby och fornfyndGotland.

Men, det finns ett MEN – jag kan inte låta bli att tycka att det är lite tradigt. Ännu en detektivserie bland kapitelböckerna med en kille som är ”huvuddetektiv”. Vi har ju redan Kalle Skavank och Megakillen och sådär.

Mitt betyg hade i alla fall blivit ett snäpp högre om det hade varit en cool detektivtjej i huvudrollen för omväxlings skull, typ Emilia Wern detektiv!

Lillasystra-mig-hit och lillasystra-mig-dit liksom (både Emil och Megakillen-Melker har varsin smart lillasyster-sidekick till hjälp…). För jag tycker att det är viktigt att tänka på att böcker kan fungera som förebilder och då är det ju lite sorgligt att tjejerna så ofta hittar sin roll i hjälpredan-facket. Tur då att jag nyligen hittat en superhjälte som Kapten Svea att tipsa om, visserligen på lite mer avancerad läsnivå (Hcg på bibliotekskodspråk)!

Och på samma kapitelboksnivå (Hcf) som Emil Wern och de andra grabbarna så finns, YES och icke att förglömma(!), min pusseldeckarfavorit D.E. Tektor. Där är det både är en tjej som är detektivstjärna och så finns där en helt ljuvlig favoritkaraktär: den festliga städerskan som med megahumoristisk, vresig och bestämd hand hjälper en på traven bland alla snubbelspår och ledtrådar!

Tillbaka till Silverskatten. Jag tycker som sagt om boken på många andra punkter och den har en egen charm som gör att den ändå känns som ett spännande tillskott på den sprickfärdiga deckarhimlen.

I boken försvinner silvermynt från den berömda Spillingsskatten – världens största silverskatt från vikingatiden, vilket blir fallet som Emil Wern och hans kioskdetektivbyrå tar sig an…

Och som av en händelse satt jag igår och bläddrade i en annan ny bok Det ska jag bli! Testa ditt önskejobb av Johan Unenge. Där presenterades bland annat jobbet arkeolog och i bubblan med ”nördfakta” kunde man läsa om just Spillingsskatten, kul med sådana sammanträffanden!

Att gräva efter skatter kräver ett visst mått av tålamod. För att undersöka om man är ett arkeolog-ämne, föreslår boken att man utsätter sig för följande prov: sätt en godispåse mitt framför näsan och se hur länge du kan låta den vara, så vet du om du har tålamod i arkeologklassen! 

En lite rolig jobb-faktabok med just såna test och skojiga inslag som ”fixa looken”. Men är verkligen kändis och miljonär jobb? Jag tycker att det skulle varit ännu intressantare och mer roligt om boken varit lite tjockare och hade haft fler exempel på mer ”vardagsgråjobb” som kanske inte är så grå om man skrapar lite på ytan. Och med något sånt där test kanske man kan upptäcka att man faktiskt passar för ett jobb som inte bara är för en på miljonen!

/Johanna

Mot Bokmässan – kom och säg hej!

Hej alla därute!

Ska ni åka till Bok- och biblioteksmässan i Göteborg? Själv packar jag just nu som bäst och åker snart iväg för att jobba med Bokjuryn. Jag kommer att finnas i monter A04:08, kom gärna förbi och säg hej!

På torsdagen ska jag och Johanna tillsammans med Katarina från Barnens bibliotek prata om Bokjuryn, ge tips och inspiration. Det hela går av stapeln på Nalle-scenen 16.30 – 16.50.

Även på fredagen kommer jag stå på Nalle-scenen. Den gången tillsammans med Eva Bergström, Annika Samuelsson och Martin Widmark. Vi kommer bland annat att prata om hur det känns att vara Bokjuryns mesta vinnare. Tiden för fredagens program är 13.00 – 13.20.

Montern delar Bokjuryn med Barnens bibliotek. Besök deras hemsida här och Bokjuryns här.

VÄLKOMNA både till montern och till programmen.

Hoppas vi ses!

/Sofia

Flaskposten blir glad för pris!

TACK till Samtidigt hos Helena och Tonårsboken som gett Flaskposten varsin Beautiful blogger award. Vi blir jätteglada och sträcker på oss lite extra. Klicka in er på bloggarna och läs de fina motiveringarna vi fått.

Med utmärkelsen följer lite uppgifter som jag, Sofia, ska försöka få ihop här:

  • kopiera in awardbilden i din blogg för att visa att du har fått den
  • tacka och länka till den som nominerade dig
  • nominera sju andra bloggare och länka till dem
  • berätta sju intressanta saker om dig själv

Punkt ett och två var de lättaste. Nu ska jag nominera sju andra bloggare samt berätta sju intressanta saker om mig själv. Okej, sju andra bloggare. Även om det här är en bokblogg kommer mitt val av bloggar inte bara vara av samma slag. Here we go:

Tonårsboken. Jag ger tillbaka ett pris här eftersom jag är så imponerad av Elin och Klaras ambitiösa blogg och texter. Det här är den enda bokbloggen som jag dagligen besöker.

Bokfreak. Snabba med det senaste i bokväg vilket är toppen och hjälper mig att hålla mig uppdaterad.

Onekligen. Lisa Bjärbos blogg om allt mellan himmel och jord. Rolig och förgyller alla grå dagar med en guldkant.

Lucky leotard. Brillianta serier av Daniela Wilks. Uppdateras alldeles för sällan!

Sara Hansson. En till fantastisk serieskapare. Saras serier träffar mitt i prick när hon förklarar, förbannar och försöker förbättra samhällets orättvisor.

Arga bibliotekstanten. Att jobba på bibliotek är inte bara att gå runt bland hyllorna och mysa (som många tror).  Med stor  humor skildrar Arga bibliotekstanten myntets baksida. Jag klarar mig inte utan den här bloggen.

Cute overload. Om jag är ledsen blir jag glad av att titta in hos Cute overload. Alla som inte tycker om söta djurungar varnas! Det här är inte bloggen för er.

Så det var sju bloggar jag tycker om. Nu över till sju intressanta saker (hur intressanta de kommer att bli återstår att se). Sakerna får handla både om Flaskposten och om mig. Johanna får också vara med på ett hörn.

1. I oktober fyller Flaskposten 5 år. Det kommer vi fira med lite saker som dyker upp här och där.

2. Det här inlägget är inlägg nr 390 i wordpress-Flaskposten.

3. Johanna och jag har känt varandra sedan utbildningen till bibliotekarier från vilken vi tog vår examen 2005.

4. Både Johanna och jag tycker om tygkassar – väldigt mycket. Bibliotekariedrag?

5. Min mest lästa bok är Agnes Cecilia – en sällsam historia som jag läst ca en gång/år sedan 1988. Älskar!

6. En av mina värsta läsupplevelser är Bilbo av JRR Tolkien. Minns att jag led när jag läste den.

7. Jag älskade boken och tv-serien om Anne på Grönkulla i min tidiga tonår. Lyckan var därför stor när jag så (i vuxen ålder) fick besöka Prince Edward Island.

Hjälp det var svårt! Skulle jag skriva det här inlägget i morgon skulle det nog bli helt andra saker som listas.

/Sofia

ORDSTORM svår att låta bli ATT ÄLSKA

Ursäkta min bitterhet. Men det är måndag.

 

Dånar ner i golvet.

 

Jag avlider långsamt.

Nej, jag kommenterar inte valet och ”vad katten släpade in” där… 

Nej, nej,  jag citerar istället lite valfritt ur Johanna Thydells helt gnistrande girlpowerbok – Ursäkta att man vill bli lite älskad – som ni ser här intill uppallrad på hedersplats bland bästa kuddarna i läshörnan.

Och vad är det då som gnistrar så?

Kanske inte precis Nora Jonassons ”fantastiska liv” som vi blir välkomnade till i inledningen av boken. Det är vanligt-vanligt utan varken skärsår eller för den delen så mycket glimmer av kompisen Lisas ”underbar-och-älskad-av-alla”-status. Nora staplar istället på sig misslyckanden och smärre relationskatastrofer i både kill- och kompissvängen mellan de turkosa bokpärmarna i sina försök att bli lite pojkvänsälskad.

MEN: de där tankeskruvarna där hon vrider och vänder på sin värld intill allt mellan totalt medryckande känslorus och bistraste ORDSTORMANDE humor till ältandets mörka återvändsgränder. Allt det. De ordvändningar och drastiska ”noriska ordspråk” som Johanna Thydell har gett henne. Det är gnister det!

Och att det sen dessutom har kilats in protesttankar mot sånt som att de – Nora och Lisa, och en massa andra tjejer gjorde sånt som, satt vid sidan av rampen och glodde beundrande på halvdantåkande killar med ”bara skejtboardar i huvudet” – ”vad hände med våra egna grejer liksom?”, gör att jag slår ihop boken ordupplivad OCH med nytt friskt hopp om livet!

/Johanna

Ps. 1. Är självklart inte ensam om att digga! Sofia har ju till exempel redan hintat om hur hon både skrattat högt och fått en tågresa att svischa förbi i denna boks sällskap. Ds. 1

Ps. 2. Kan bara inte motstå eller låta bli att älska händelser ur Noras liv när de presenteras i meningar som den här 

virvlade runt på dansgolvet vild och leopardig och sjöng med helt fel i texterna, en uppvisning i att ha kul, en uppvisning i att klara sig UTAN ER!

Ds. 2


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: