Arkiv för november, 2011

Emblas universum

I året skörd av bilderböcker har Emblas universum av Majken Pollack och Sara Lundberg fastnat hos mig. Embla bygger en raket och lillasyster Anna vill vara med. Men Embla tycker att Anna stör för Embla är själv överallt, hela trädet och hela boken. Anna får inte plats. In kommer mamma och försöker medla men tillslut inser hon och Anna att Embla behöver få vara i fred. I fred blir till ensamhet och kanske var det inte så dumt med Anna i rummet i alla fall..

Majken Pollack har skrivit en till synes ganska enkel text och om ett vanligt förekommande tema: storasyskon vill inte leka med småsyskon. Texten får dock oväntade tvister och lyfts fram genom Sara Lundbergs fenomenala bilder. Bashistorien utspelar sig inom ramen för Emblas rum och bilderna är uppbyggda som tavlor men så med jämna mellanrum får teckningarna inta hela uppslag och texten bryter sig även den loss.

I bilderna har främst Annas ansikte fastnat i mitt minne, hon ser ibland ut som ett skräckbarn, riktigt otäck. Jag vet inte om det är meningen eller om det är en smaksak (men jag har hört flera som tycker hon ser läskig ut). Jag tycker också om mamman som har en enorm volym och nästan inte får plats inom ramen för Emblas rum.

Sara Lundberg är verkligen en av Sveriges just nu mest begåvade illustratörer och konstnärer. För Emblas universum är ett bildkonstverk av stora mått.

Läs mer om boken på Alvina förlags hemsida.

/Sofia

En tredje bok om Leni på gång

Det kommer att handla om svartsjuka i tredje boken om Leni av Emma Adbåge: Lenis Olle. Svartsjuka och att leka tre. Ett klassiskt ämne som ofta förekommer i bilderböcker (och andra böcker).

Främst tänker jag på Carin och Stina Wirséns Leka tre. Här är det dramatik på hög nivå kring frågan: kan man leka tre?

I mars 2012 får vi veta om Leni kan hantera sin svartsjuka och leka tre.

Har du någon favoritbok på temat leka tre?

/Sofia

Podcast 1: Jag är jag av Emma Adbåge

Nu så. Då är det dags att testa podcast här på Flaskposten. I det här första försöket pratar Clarisa och jag om Emma Adbåges fantastiska bok Jag är jag. Boken handlar om Mickan, 8 år och om hennes vardagsliv. Precis som i sina bilderböcker för Emma med varm humor fram de ångestfyllda problem och kriser som kan drabba även en 8-åring. I podcasten blir det prat om omslaget, illustrationerna, texten, igenkänning och två favoriter: scen och personer.

Flaskposten podcast #1: Jag är jag (7 min):

Exempel på Emma Adbåges fantasifulla persongalleri och charmiga teckningsstil. Mickan och hennes klass samt vänner och ickevänner. Tyvärr går Emma i boken inte djupare in i bifigurerna utan de förblir relativt bleka i jämförelse med Mickan.

Två bilder från de scener vi valt att läsa i podcasten.
Pecka och Mickan gömmer sig i det höga gräset. En av Clarisas favoritscener:

Sebbe larvar sig i sin bänk efter att alla roller till pjäsen Snövit har delats ut. Med på bilden är inte Mickan utan klasskompisen Natali, som är något av en nemesis till Mickan:

Snälla åsikter om podcasten tas gärna emot! Om vi fortsätter att spela in podcast vad är ni då intresserade av att höra om? Bokens språk? Handlingen? Karaktärerna? Vad som är bra/dåligt med boken? Annat?

/Sofia

Rapport från Augustgalan

Spännande värre var det igår när Augustpriset delades ut. Flaskposten säger grattis till Jessica Schiefauer som vann med sin bok Pojkarna. Jessica tackade från scenen Johanna Thydell för stöd och uppmuntran.  Här gratulerar Johanna en mycket glad Jessica:

Tagna av stundens allvar innan prisutdelningen: mina medjurymedlemmar Cecilia, Magnus, Alice och Per:


Massor av människor minglar:


Prisutdelningen startar. Programledare var Kristofer Lundström, till vardags på tv-programmet Kobra (han fastnade på en bild längre ner på sidan):


Varje bok presenterades på storskärmen och med en personlig presentation av olika kulturpersonligheter. Sara Lundbergs fina bok Vita Streck och Öjvind presenterades av Sara Edwardsson.

Cirkeln presenterades av John Ajvide Lindqvist:


Jessica tar emot sitt pris efter att Anna Charlotta Gunnarsson höll en väldigt bra presentation. Hon undrade om det kommer en Flickorna. Det vore spännande:


Fler fotografier kan du se på Flaskpostens facebooksida.

Besök även Jessicas hemsida. Vill du höra Jessica prata om sin bok så bege dig till Svenska barnboksinstitutet (Sbi) den 29/11 kl. 18.00. Då samtalar hon med Sbi:s (och barn- och ungdomsboksjuryns) Cecilia. För mer information läs här på Sbi:s hemsida.

/Sofia

Idag är det dags: Augustgalan!

Äntligen är det den 21 november. Snart ska jag börja försöka piffa till mig inför kvällens Augustgala. Det ska bli spännande att höra och se vilka som vinner. Mest intressant tycker jag det (såklart) ska bli i barn- och ungdomsprisgruppen. Blir det:

  • Sara Lundberg: Vita Streck och Öjvind                    
  • Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore: Konstiga djur
  • Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren: Cirkeln
  • Jessica Schiefauer: Pojkarna
  • Maria Nilsson Thore: Petras prick
  • Viveka Sjögren: I den tysta minuten mellan

Läs motiveringarna till de nominerade böckerna här.

Efter det att nomineringarna tillkännagetts har jag hört väldigt varierande åsikter om böckerna. Hata och älska! Det är kul att böcker väcker känslor. Hur elektorerna (= de som läst och röstat) tänk får vi veta i kväll. Förmodligen exploderar twitter och facebook mellan kl. 17.30 – 18.45 då prisutdelningen sker. Själv har jag ingen flashig phone så från mig blir det rapport senare.

 

 

Nu ska jag packa ner viktiga biljetten ——>

samt börja göra mig i ordning.

/Sofia

Lärkfalken recenserar: Ost till alla möss

Nu är det dags att hälsa en ny klass välkomna som gästrecensenter. Det är de 19 barnen i förskoleklassen Lärkfalken från Södra skolan i Grums i Värmland som läst och pratat om en rolig bok om vänskap. Deras lärare Kurt har sammanfattat klassens samtal kring boken:

Vi har läst boken ”Ost till alla möss” av Ulf Nilsson och bilder av Gitte Spee. Det är rolig och spännande bok som handlar om en speciell mus, den kan tänka! Nog den enda som kan det.

Det händer mycket roliga och spännande saker i boken, som när musen gömmer sig i en koblaja eller när han träffar en leopard och musen berättade en saga och dom blev vänner.

Boken handlar om att hjälpa varandra och hur man ska vara mot andra och att man kan vara vänner fast man är olika. Vi hade många funderingar och pratade mycket om detta.

Vi hoppas att någon mer vill läsa boken!

——————————————————————-

Stort tack till alla barnen i klassen Lärkfalken! Mycket roligt att ni ville vara med och tipsa på Flaskposten.

/Sofia

 

Fyra lejon äter middag-nostalgi (med spoiler)

Igår fick jag en nostalgikick på ena jobbet. En bok jag läst många gånger och gillade som liten dök upp i min väg: Fyra lejon äter middag av Allan Rune Pettersson och Fibben Hald. I ett Pixibok-format till råga på allt.

Familjen lejon sitter runt middagsbordet. Det serveras zebra med spenat, zebra är ungarnas favoriträtt. Det här är en middag med dramatik. Lejonpappan ryter vid flera tillfällen och blir arg, bland annat när minsta lejonungen spillt mjölk över pappans päls. Det löser sig dock och lejonpappan säger att det inte är så farligt.

Det som jag minns att jag tyckte om med Fyra lejon äter middag var just dramatiken kring rytande lejon samtidigt som det var roligt och overkligt med lejon som sitter vid ett matbord. Twisten på hela historien kommer på slutet då det visar sig att det är en vanlig människofamilj som lekt lejon och att det var korv de åt.

Att boken är från 1970-talet märks då lejonpappan tänder sin pipa och sitter kvar vid matbordet och röker när de ätit upp. Det skulle inte förekomma i en bilderbok från 2011. Nostalgiskimrande som boken är för mig tycker jag fortfarande att den är rolig. Piprökandet låtsas jag inte om.

/Sofia


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: