Sloppy firsts – nu vill jag läsa mer om Jessica

Att läsa första boken om Jessica Darling är som att läsa en riktigt bra high school-film. Tänk John Hughes och Breakfast club, Pretty in pink, Sixteen candles och Some kind of wonderful. Filmer där de kvinnliga huvudpersonerna (i varierande grad) är missförstådda/udda/blir kärleksintresse för fel killar men där de ändå kör sin egen grej samtidigt som de försöker passa in. Motsägelsefullt men är inte människan det?

I Sloppy Firsts är Jessica besatt av filmerna ovan och det skulle vara roligt att få veta om även författaren Megan McCafferty är det. Jag gissar på det.

Livet är inte roligt för Jessica. Bästa vännen Hope har flyttat, hon är på avstånd kär i en kille som inte vet att hon finns och hennes s.k. vänner är tre personer hon har noll saker gemensamt med. Till råga på allt oroar hon sig för utebliven mens (men hon kan inte vara gravid) samt plågas av sin stora systers kommande bröllop. Utåt sett kämpar Jessica på. Får som vanligt alla rätt på proven men hatar skolan. Spelar vanlig. Låtsas vara glad. Ingen originell handling, har läst liknande flera gånger. Men Jessica Darling klarar sig bra i YA-floden. Mycket bra.

Som läsare får vi ta del av hennes dagbok och det gör jag gärna. Här möter vi den rätta Jessica och hennes våndor. Att skriva att språket är rappt låter ganska löjligt. Men det är det. Rappt och roligt.

Efter att ha surfat runt på nätet ser jag att boken som kom för 10 år sedan har en hängiven fanskara och att det finns en nästintill Jessica Darling-cult. Jag förstår varför. Jag vill läsa mer om Jessicas liv.

författarens hemsida läser jag att det surrar filmrykten. Hoppas det är sant!

Jag blev tipsad om Jessica Darling-böckerna hos Maria på Unga vuxna. Läs vad hon skrev om första boken här.

Men omslaget. Jag börjar få nog av smala, bara ben och tjejer utan huvuden. Fantasilöst.

/Sofia

ps. Marcus Flutie! ds.

Annonser

2 Responses to “Sloppy firsts – nu vill jag läsa mer om Jessica”


  1. 1 Maria 7, november, 2011 kl. 3:19 e m

    Jaaa! Så kul att du vill läsa vidare!

    (Jag förstår tanken med beniga ansiktslösa omslag, man ska skapa sin egen bild och bla bla… Men varför envisas med kroppar över huvud taget? Jag tror alla förstår att någon sorts mänsklig varelse är inblandad i boken ändå. Det är så tråkigt och intetsägande! Vad har det med boken att göra? undrar man för det mesta. Fantasilös trend.)

    PS. Marcus Flutie! 😀 DS.

  2. 2 Sofia 8, november, 2011 kl. 10:09 f m

    Nu har jag läst halva andra boken också. Tyckte den var lite seg i början men det kan nog bero på att jag ville att Marcus Flutie skulle komma. Roligt med Len!

    Jag förstår också tanken bakom omslagen, men det är ju just det där du skriver – varför kroppar? Måste dagens tonårstjejer (och andra lite äldre som också läser YA) behöva utsättas för smala kroppar även på böckerna? Jag känner att det räcker med alla tidskrifter som finns. Mycket fantasilös trend!


Comments are currently closed.



8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: