Robothjärta – nattradiovärldens universum!

20120604-113328.jpgDet finns SÅ mycket jag tycker om med den här boken!

Sofia har redan skrivit om den och lyft fram den mycket speciella värld som finns i boken, och som jag också är så otroligt förtjust i:

”Styrkan i Robothjärta är de udda människorna som befolkar Baltimore och främst dess nattradiovärld. Jag gillar att ta del i deras till viss del halvgalna liv och hade gärna läst mer om dem.”

Själv har jag skrivit upp en hel massa underbara ställen ur boken i min läsanteckningsbok (”Han är mer en dödsmänniska än en sällskapsmänniska, om du fattar vad jag menar.”/s. 19 ”Hon hade hittat på en ny religion – Det brustna hjärtats kyrka. DBHK.”/s. 25 ”Jag försökte ringa på Elvis dödsdag, men jag kom inte fram. – Ja linjen är alltid hårt belastad under Elvisnätterna”/s. 38 ”ett stort paket till mig. I det fanns en tiara av aluminium, utsmyckad med strass och glasrubiner. På en lapp stod det: TILL DROTTNINGEN AV FREAKSEN osv…).

Robothjärta har allt, som jag vill ha av en bok för att bli fast: en egen värld som huvudpersonerna delar, roliga dialoger och udda fina personer som man genast saknar när man inte har dem omkring sig. Porträttet av mamman, egensinniga mamman med pippi på kyckling och kycklingmönster, är bara en av flera saker som sprakar mellan den här bokens pärmar!

Som vanligt när jag blir uppslukad av en bokvärld vill jag nästan inte ens skriva om handlingen. Det är liksom inte precis där min förtjusning ligger. Att det handlar om Bea som börjar ny skola för hundrade gången i sitt liv och därför inte orkar bry sig, men som trots sitt motstånd ganska snart får en mycket fantastisk och ganska knepig vän i en kille i klassen som kallas Ghost Boy, det är såklart intressant på ett sätt, men ändå inte så viktigt. Det viktiga och bästa med boken börjar när han visar henne vägen till den lokala nattradioshowen, som han och ett gäng andra udda nattugglor följer mycket hängivet genom sina sömnlösa nätter, bland annat genom att ringa in och engagera sig i varandras tilltrasslade tankar.

Åh den är så fin den här storyn! JA, nu säger jag emot mig själv, men det jag gillar är ändå kanske inte handlingen så mycket som de platser som dyker upp (Carmichael’s bokhandel med pub!! Ocean City…), de tankar som tänks av personerna och hur bokens personer är mot varandra, inte ens ordet ”vän kan komma i närheten av att beskriva det”.

Jag har tänkt efter och tycker: En bok ska innehålla en egen värld, något udda & personer att dö för. Allt det uppfyller Natalie Standifords Robothjärta. Missa inte att läsa dig in i den här nattradiovärlden! /Johanna

Ps. Sanne Näsling, you know Kapitulera omedelbart eller dö, har gjort översättningen och kastat sitt särskilda trollspö över språket, det är en viktig del av den här läsupplevelsen. Ds.

Annonser

8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: