Divergent

divergentBeatrice bor i Chicago, ett annat Chicago. Samhället är uppdelat i fem olika falanger; de osjälviska, de lärda, de tappra, de fridfulla och de ärliga. Människorna lever i sina falanger och beblandar sig inte med andra.

Samhällets olika funktioner är uppdelade så att varje falang har de olika yrken och ansvar som passar dem bäst. Den politiska makten ligger till exempel hos de osjälviska eftersom de är de som är minst intresserade av makten och anses då vara minst benägna att korrumperas. Men det finns konflikter mellan falangerna som är på väg att förstöra allting.

När man fyller 16 år får man göra ett lämplighetstest för att se vilken falang man passar bäst för. Men det betonas att det viktigaste ändå är det egna valet. Om man väljer en annan falang än den man tillhör lämnar man sin familj för alltid. Så det är med bävan som Beatrice tar sig till lämplighetstestet.

Hon har alltid känt sig osäker på om hon kan leva hela sitt liv hos de osjälviska. Är hon osjälvisk nog? Och vad passar hon bäst för och vad vill hon helst? Mardrömmen vore att man valde fel och inte klarade av initieringsfasen som man måste genomgå för att bli en verklig medlem av den falang man har valt.  Då kan man bli falanglös och de falanglösa har inga möjligheter. De lever på gatorna utan försörjning.

Beatrice lämplighetstest går inte riktigt som hon har förväntat sig.

Det bästa med Divergent är Beatrice. Likt Katniss (Hungerspelen) är hon en överlevare, hon är ganska liten (kroppsligt) och underskattas av sig själv och sin omgivning. Men hon är tuff och blir bara starkare och starkare under bokens gång. Det är lätt att tycka om henne.

Sen finns det såklart ett kärleksspår. Kärlekshistorien mellan Beatrice och ”killen” får växa fram i ett bra tempo, Roth skyndar långsamt så att läsaren hänger med i känsloutvecklingen och det gillar jag verkligen.

Divergent är välskriven med oväntade vändningar och väldigt spännande. Spänningen håller i sig igenom hela boken och det här speciella samhällets uppbyggnad och pågående kollaps känns trovärdiga inom bokens egna värld.

Det har kommit en uppsjö av spännande dystopiska berättelser efter Hungerspelens enorma succé. Men få har kunnat mäta sig med den. Divergent är kanske inte riktigt lika stark men ändå en klart läsvärd berättelse om man gillar den här typen av böcker. Det gör verkligen jag och tydligen många andra med mig.

Jag kommer lätt att läsa nästa del och håller tummarna för att den inte tappar farten. Filmatiseringen är redan på gång,  år 2014 blir det filmpremiär.

/Clarisa

Annonser

8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: