Posts Tagged 'Djur'

Mamma borta – som teater!

mamma-bortaDen 12/9 är det premiär för teaterversionen av charmiga bilderboken Mamma borta av Chris Haughton. Pjäsen spelas på Boulevardteatern i Stockholm och beskrivs på hemsidan som ”en fantasifull och musikalisk tolkning”. Passar främst för 2 – 5 åringar.

Mer information om pjäsen, speltider med mera finns här på Boulevardteaterns hemsida.

Vad jag tidigare skrivit om boken (som jag tycker mycket om) finns att läsa här.

/Sofia

Annonser

De små äckliga: säg hej till masken och flugan

Enligt en inledande text i böckerna Masken respektive Flugan tyckte författaren och illustratören Elise Gravel redan som barn om små äckliga djur. Hon grundande till och med en förening: Föreningen för de små äckligas försvar.

Nu vet jag inte om Elise Gravel fortfarande har kvar föreningen men däremot sprider hon sin fascination för djuren i bokserien De små äckliga. Först ut är en bok om mask och en om flugor.

MaskenEtt av mina äckligaste djur av alla kategorier är masken. Så det är med skräckblandad förtjusning jag läser om olika sorters maskar, att de saknar hjärna samt att det finns en mask, snörmasken, som kan bli 35 meter lång!

Inte fullt lika äckliga tycker jag flugor är. Här får jag bland annat lära mig att det finns över 100 000 olika flugsorter och att det är små vätskefyllda bubblor på fötterna som gör att en fluga kan gå i taket. När det kommer till avdelningen för flugornas mat blir det dock lite (mycket) äckligt. flugan

Elise Gravels böcker är en ny bekantskap jag är glad att ha gjort. Illustrationerna är fina i sina matta färger. Humorn i bilderna och texten fungerar bra och balanserar upp det äckliga. Det är kluriga och spännande fakta.

Och jag vet: maskar är i de flesta fall nyttodjur. Men det spelar ingen roll. Äckliga är dom!

/Sofia

Liten uggla på vift

Det är inte lätt att vara liten. Särskilt inte om man råkar trilla ner från trädet när man bor tillsammans med sin mamma. För att sedan inte hitta hem. Tur att det då finns snälla djur i skogen som hjälper till att leta efter mamma, även om det blir fel på vägen.

Mamma bortaMamma borta av Chris Haughton är en rar berättelse om en liten uggla som kommer bort. Det är sparsmakat med ord i boken. Det mesta händer i de fantastiskt fina bilderna. Behagliga färger och roliga djur. Inte nog med det – en cliffhanger på slutet gör att boken nästan blir en loop, där man kan börja läsa från början igen.

Kan någon låta bli att inte tycka om lilla ugglan?

Läs mer om Mamma borta och Chris Haughton på Lilla Piratförlagets hemsida.

Där finns den här bilden på Chris Haughton Chris Haughtonoch ugglor. Jag gissar att jag känner minst en person som skulle vilja ha en sådan tyguggla, förutom jag själv.

Chris Haughton har en hemsida och där kan du se flera av hans verk.

/Sofia

Se Frankenweenie

Ikväll såg jag Tim Burtons fina Frankenweenie på bio. Har tidigare sett kortfilmen som den här filmen bygger på och visste ungefär vad som väntade. Jag blev inte besviken. Frankenweenie är en hjärtknipande men inte sentimental film om en pojke, Victor, och hans hund, Sparky. Victor och Sparky är bästa vänner så ni kan ju gissa hur ledsamt det blir när Sparky blir påkörd av en bil och dör.

Intresserad av naturkunskap och inspirerad av sin nya lärare i ämnet lyckas Victor i sin sorg fundera ut hur han kan återuppliva Sparky. Men att ha en återupplivad hund blir inte lätt, särskilt inte när ett gäng klasskamrater får nys om saken och även de ska börja återuppliva sina döda husdjur.

Victor och Sparky

Frankenweenie bygger på klassikern Frankenstein av Mary Shelley. Flera klassiska monster skymtar förbi i den här filmen som annars är Tim Burtonsk in i minsta detalj. Märkliga karaktärer, småsorgligt om ensamhet och om vänskap, 1950-60-tals estetik..

Ett minus var att filmen visades i 3D. Det kändes inte alls nödvändigt utan jag hade gärna sett den i 2D.

Gästbloggaren Meron har skrivit ett inlägg om Tim Burton, det finns här om du vill läsa.

/Sofia

Träffa vildsvinet Veke

För tio dagar sedan bloggade jag om en gris som tog sig in på ett dagis. Nu är det dags för ett vildsvin.

Vildsvinet heter Veke och är skapad av Charlotta Lannebo och Emma Göthner. Veke är ett egensinnigt litet vildsvin som väljer att gå sin egen väg. Katalysatorn blir en röd baddräkt. Baddräkten hittar Veke vid en strand och kan inte låta bli att prova. Den passar perfekt! Men en röd baddräkt lyser alldeles för mycket i skogen säger de andra vildsvinen och tycker Veke ska ta av sig dräkten. Det vill inte Veke utan väljer istället att lämna flocken och bege sig ut på egna äventyr.

Charmig är ordet som dyker upp i min hjärna när jag tänker på Veke. Text och bild fungerar fint ihop för att få fram en spännande berättelse om det lilla vildsvinet.

Emma Göthner har illustrerat en väldigt söt Veke som för tankarna till Olof Landströms fina grisar, får, nyckelpigor m.m. Dock tycker jag vissa bilder i Veke-boken drar ner helhetsintrycket något, främst de på lodjuren. Jag är inte heller överförtjust i slutet. Men det är bara småsaker. På det hela taget gillar jag historien om självständiga Veke. Det är roligt att ett vildsvin får spela huvudrollen. De andra vildsvinen i litteraturen som jag kan komma på är de som blir till mat i Asterix.

Äta upp Veke hoppas jag ingen gör, för jag skulle gärna läsa ytterligare böcker om det lilla vildsvinet.

Flaskposten har tidigare intervjuat Charlotta Lannebo med anledning av hennes böcker om Lilla E. Intervjun kan du läsa här. Lägg märke till vilken djur Charlotta nämner som sitt favoritdjur…

/Sofia

Det är en väldigt roligt och fin gris på dagis

En av Sveriges bästa författare med tre ungdomsböcker bakom sig har i år kommit ut med en bilderbok. Det här Johanna Thydell som skrivit om en ensam gris i Det är en gris på dagis.

Den stackars grisen längtar efter sällskap. Hagen är tråkig men en bit bort finns ett dagis där det tjoas och leks. Grisen tar saken i egna klövar och rymmer. Bort till dagiset! Genast får han vara med och barnen gör allt för att inte personalen ska upptäcka honom.
Det är en gris på dagis är en fin historia om längtan, leklust och vänskap. Grisen får vara med under en vanlig dag på dagis och det blir många roliga situationer. En personlig favorit är sångstunden, under vilken det är märkligt att inte personalen hör en viss gris-stämma sjunga upp.

En bilderbok är ju inte mycket utan sina bilder. Här är det Charlotte Ramel som skapat en himla fin gris. Hon har i bilderna målat in en mängd detaljer som är där utan att de påpekas. Det bidrar till att boken tål att läsas många många många gånger.

Johanna Thydell har vi skrivit om flera gånger här på Flaskposten. Vill du läsa våra inlägg kan du klicka här.

/Sofia

Jättemyrsloken och hasselmusen på En annan resa

Jättemyrsloken är trött på vardagen. Dagarna är gråa och tråkiga. Den ständigt kaksugna hasselmusen försöker komma med råd och nya infallsvinklar. Lösningen jättemyrsloken kommer på: lämna allt det trista och resa bort!

Resväskan packas. Men resan blir inte som jättemyrsloken tänker sig. Den långa resan jorden runt blir till en inre resa. Med på resan är hasselmusen och nya figuren som dyker upp i skogen: dvärgelefanten som kanske heter Arne.

Äntligen har jag läst uppföljaren till Konstiga djur: En annan resa av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore. Jättemyrsloken och hasselmusen är sig lika i sin jargong. Det gäller att hänga med i svängarna i den roliga och kluriga dialogen.

Jättemyrsloken, hasselmusen och Arne bestämmer sig för att sätta upp pjäsen Rödluvan. Jättemyrsloken blir Rödluvan, hasselmusen vargen och Arne regissör. Svängarna repetitionerna tar är en höjdare att läsa.

Lotta Olsson får till humor men samtidigt är det här ingen ”flams-bok”. Ensamhet och oanade djupa sidor får också utrymme. Sen har vi Maria Nilsson Thores bilder som är fina, fantastiska, fantasifulla och en mängd andra positiva ord.

Gissar att det framgår att jag gillar En annan resa?

Missa inte Flaskpostens intervjuer med Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore.

/Sofia


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: