Posts Tagged 'Fantasy & Science fiction'

Idag har Doctor Who firats!

Idag var första dagen för Whovians in the library:s firande att tv-serien Doctor Who har fyllt 50 år. Platsen för firandet var Punkt Medis, Stockholm. Jag gick dit för att göra ett ”mingel-reportage”, ställa några frågor till fansen men också för att jag var nyfiken på visningen av det allra första Doctor Who-avsnittet, An unearthly child.

TardisDet första som möter besökarna är en stor Tardis (i papp). 30 kronor kostar det i inträde för en dag. Biljetterna var (är) mycket fina.

När jag kom dit hade det samlats ett tiotal fans, flera i cosplay eller i Doctor Who t-shirt. Många var redan igång med att prata om serien. Efter en kortare introduktion till dagens firande visades en film från firandet i London där flera skådespelare hälsade till sina svenska fan.

Sen var det dags för An unearthly child. Väldigt roligt att se avsnittet, som var bättre än vad jag trott. Däremot kan man ju konstatera att specialeffekterna onekligen utvecklats under åren som gått sedan 1960-talet.

När jag gick hade det droppat in ytterligare fans. Då satte även frågesporten igång. Jag läste några av frågorna och de var kluriga.

För dig som missade dagens firande får en ny chans imorgon: klockan 12 – 18 på Punkt Medis. Mer om firandet finns på eventets facebook-sida här.

Några fotografier från dagen. Klicka på valfri bild för att komma till bildspelet där du kan läsa om vilket monster som är otäckast, var flera skulle vilja åka om de hade en Tardis med mera.

/Sofia

Doctor Who har fyllt år. Kom och fira!

Doctor Who, tv-serien som har massvis av fans över hela världen har fyllt 50 år.

Det vill en grupp fans fira och nu till helgen, både lördag och söndag, blir det massor av festligheter på Punkt Medis. Så här beskrivs firandet på evenemangets facebook-sida:

Behöver du terapi efter The Day of The Doctor? Inför The Time of the Doctor? Vill du dansa till 500 miles, äta fish fingers and custard och diskutera Doctor Who tillsammans med andra fans? Då ska du komma på Whovians in the Library’s 50-årsfirande! Många spännande tävlingar och överaskningar utlovas. Allons-y!

Kl. 12 – 18 både lördag 7/12 och söndag 8/12! Det kostar 30 kr för en dag och 50 för båda. Ingen åldersgräns!

För mer information om firandet och anmälan gå direkt till facebook-sidan som du hittar här.

Om du undrade Doctor … Who? Läs här.

Doctor Who-firandet

/Sofia

Novelltävling med science fiction-tema

Gillar du att skriva? Gillar du science fiction? Missa i sådana fall inte att Mix förlag tillsammans med Science AmatkaFiction-bokhandeln utlyst en novelltävling. Tävlingen ordnas bland annat med utgångspunkten att det är skralt med svensk science fiction-litteratur. Så behöver det inte vara!

Novellen ska vara inskickad till Mix förlag senast den 18 mars 2013. Vinnaren får 10000 kr och (ännu häftigare) blir utgiven i Mix digitala utgivning. I juryn sitter bland annat Karin Tidbeck som skrivit Amatka. Clarisa beskrev här på Flaskposten Amatka som ”en spännande, märklig och lite otäck roman”. Läs hela Clarisas inlägg här.

Vill du vara med i novelltävlingen hittar du kontaktuppgifter och annan bra information här.

Mer information om Mix förlag finns här och om du är nyfiken på Science Fiction-bokhandeln kan du titta här.

Lycka till!

/Sofia

 

Amatka

Brilars Vanja Essre Två reser till Amatka, en av de mindre kolonierna, för att göra en undersökning. Hon är informationsassistent åt Hygienspecialisterna i Essre. Vanjas uppdrag är att ta reda på vad människorna i Amatka har för hygienvanor och behov. Finns det ett intresse för att använda sig av andra hygienprodukter än kollektivets egna?

Livet i kolonierna är noga uttänkt för kollektivets överlevnad i det främmande landskapet pionjärerna har lett dem till. Människorna lever i kollektivhus; man delar rum, har matlag och är lediga på sjundagen för att ha roligt tillsammans. Barnen separeras från föräldrarna vid sex månaders ålder för att fostras i barnhusen. Om föräldrarna önskar får man träffa sina barn på helgerna.

Amatka är mycket mindre än Vanjas hem Essre. Det ställer vissa problem för Vanja, man måste exempelvis vara mycket mer noga med att märka sakerna. För den här världens beständighet hänger på att människorna märker tingen, bokstavligen, i skrift och verbalt genom att uttala orden. Om man missköter märkningen löses saker upp i en äcklig sörja. Man måste också vara försiktig med vad man tänker, med fantasier och drömmar. Hur ska det annars gå för kollektivet?

Men Vanja är olycklig med livet i kollektivet, hon tycker att det måste finnas ett annat sätt att leva på.

Det här är en spännande, märklig och lite otäck roman. Amatka är som ingeting annat jag har läst tidigare. Man kan tvista om det är en science fiction – befinner de sig på en främmande planet? Är det här en postapokaliptisk berättelse, resterna av vad som en gång var vår värld?  Någon har sagt att det skulle kunna vara en annan dimension? Att det är en dystopisk berättelse råder det inga tvivel om.

Jag tycker att alla teorierna är troliga och lika spännande. Men det jag tycker mest om i den här boken är att den efter läsningen lämnar mig  med tusen frågor och funderingar men ganska få svar.

Språket är enkelt och avskalat, fritt från fantasifulla liknelser. Karin Tidbeck litar på läsaren och låter bli att ge oss onödiga förklaringar, slutet får man försöka tolka lite själv.

Amatka är Karin Tidbecks romandebut. Hon har tidigare gett ut noveller. Hennes senaste novellsamling är skriven på engelska och heter Jagannath. Här kan man läsa en intervju med författaren på engelska.

/Clarisa

The Lumatere Chronicles

Melina Marchetta har skrivit en skimrande episk fantasytrilogi om de två grannländerna Lumatere och Charyn som båda drabbats av hemska förbannelser.

Den första boken heter Finnikin of the Rock. Tio år efter morden på Lumateres kungafamilj och den efterföljande förbannelsen som har drabbat kungadömet reser Finnikin med sin mentor, den forna kungens närmsta man, för att hitta och försöka samla sitt folk som lever i exil. Förbannelsen har med mörk magi kapslat in Lumatere, ingen kan komma in eller ta sig ut från kungadömet.

Men så möter de Evanjalin, en ung kvinna som säger sig ha förmågan att vandra i andras drömmar. Genom sin kraft har hon kunnat nå människorna som är kvar innanför Lumateres murar och hon hävdar det otroliga, att en tronarvinge från den kungliga familjen har överlevt massakern. Finnikin är misstänksam, men samtidigt vågar han hoppas att hans bästa vän, prins Balthazar har överlevt. Med hans hjälp ska de äntligen bryta förbannelsen och ta sig tillbaks in i Lumatere.

Finnikin of the rock handlar ganska mycket om familj, tillhörighet och ursprung. Finnikin längtar efter att få komma hem, att samla sitt folk och få tala sitt språk utan rädsla. Under sina resor möter Finnikin trasiga människor som lever i olika flyktingläger vid grannländernas utkanter. Många har knappt någon mat eller tillgång till mediciner och har förlorat allt hopp. Melina Marchetta har sagt i en intervju att hon har velat skriva en berättelse om flyktingar och livet i exil men att det skulle vara svårt för henne att skriva om det i en realistisk bok. Människorna vi möter i trilogin har upplevt hemska övergrepp, och utan distansen i fantasyvärlden skulle den här berättelsen bli för tung att läsa.

Samtidigt är det inte ett komplett mörker. Marchetta sår genom sina karaktärer små frön av hopp som växer under berättelsens gång. Boksidorna genomsyras också av kärlek, kanske finast skildrat i relationerna mellan fäder och söner. Mellan Finnikin och hans far Trevanion, Lucian och saknaden efter hans far Soro och Froi och alla de män som tar honom till sitt hjärta som en son. Det finns också flera ljuvliga kärlekshistorier som man får följa i de tre böckerna.

Den andra boken Froi of the Exiles handlar om Frois resa. Froi som i första boken var en ensam förvildad gatupojke som knappt kunde tala rent på något språk. Froi som försökte våldta Evanjalin, men som senare räddades från slavsäljarna och blev förlåten av densamma. Froi blir till sist adopterad av hela Lumatere. Han skickas som spion till Charyn för att mörda Kungen som låg bakom mordet på kungafamiljen i Lumatere. Men i Charyn träffar han en samling människor som ändrar hela hans liv och som har en nyckel till hans förflutna. Nu är det folket från Charyn som börjar dyka upp i Lumateres gränser och sätter upp tillfälliga läger. De är hungriga, desperata och utmattade. Lumatererna får sig en tankeställare över hur de behandlar flyktingarna, har de lärt sig något av sina egna erfarenheter?

Men vi får också träffa Charyns prinsessa Quintana, en av de underligaste och bästa karaktärer jag någonsin träffat på. Quintanas kropp är täckt av ärr från alla gånger man har försökt döda henne. Hon hävdar att hon ensam kan bryta Charyns förbannelse. Samtidigt är hon hatad av alla i hennes närhet och av hela Charyn. Hennes eget folk kallar henne till och med för ”The princess Abomination”.
Quintana har en tvivelaktig uppfattning om personlig hygien, hon har hemska illasittande klänningar och hon måste ha sex med alla sistfödda unga män tills hon kan bryta Charyns förbannelse och ge folket en arvinge. Hon väser, bits och pratar med sig själv. Marchetta har med Quintana skapat en underlig hjältinna men jag kan inte låta bli att fascineras och älska henne.

Nu har den tredje och sista delen av The Lumatere Chronicles äntligen kommit, Quintana of Charyn. Marchetta knyter ihop alla trådar. Det är en smärtsam, rolig, romantisk och tillfredsställande avslutning. Nu är jag bara så ledsen att det inte finns fler böcker om Lumatere och Charyn. Jag skulle så gärna vilja läsa mer om de här människorna! För mig skulle det här gärna blivit en mastodonserie med oändligt antal delar/böcker så att jag aldrig skulle behöva lämna den här världen.

Melina Marchetta är en mästare på att skriva komplexa, ofta känslomässigt trasiga karaktärer med starka känslor men med en glimt av humor i allt det smärtsamma. Kanske är hennes största styrka karaktärernas utveckling i böckerna. Jag älskar hur Marchetta plockar upp Froi, som i första boken är en ganska sorglig bikaraktär och låter honom växa i de andra böckerna och utvecklas till en av hennes bästa killkaraktärer (tänk Jonah Griggs!). Men det finns så många karaktärer i alla tre böckerna som man får följa, gråta för och glädjas med att jag inte kan räkna upp samtliga här. Det är med separationsångest och sorg som jag säger adjö till dem alla.

Här har vi skrivit om Melina Marchetta tidigare och här och här har  Malin på Unga böcker skrivit fint om de två första böckerna i trilogin.

Internationella bokveckan 2012: det blev Kelly Link

Ser på facebook att det åter är dags för Internationella bokveckan. Flera gör uppmaningen att ta den bok som ligger närmast, slå upp till sidan 52 och i sin statusrad skriva rad 5 utan att nämna boktitel och författare. Förra året blev det en guidebok om USA och Jellicoe Road av Melina Marchetta för mig när jag tog statusradsskrivandet till Flaskposten, men med valet att avslöja titel och författare.

I år blir meningen för mig: Titta inte för länge, du kan falla i och drunkna.

Boken är Pretty monsters: Fel grav och andra berättelser av Kelly Link. Fel grav är novellsamlingen med de skruvade berättelserna: om en grav som grävs upp, mystiska trollkarlar, en tv-serie som inte är som någon annan, en mycket rymlig handväska och två systrar som inte bör leka som de gör. Innan jag började läsa trodde jag att de skulle vara mer skrämmande, kanske är jag härdad, men särskilt rädd blev jag inte när jag läste. Däremot blev jag fascinerade och överraskad över vändningarna i berättelserna. Samt: jag gillar att Kelly Link inte har skrivit ”sova med lampan tänd”-noveller utan ”håller sig kvar i minnet för att de är spännande, hjärnutmanande, kick-ass bra”-noveller.

I oktober kommer del två: Askungeleken. Jag ser mycket fram emot den.

Kelly Link kommer också till Sverige i oktober. Den 5 – 7/10 pågår science fiction- och fantasykongressen Kontrast i Uppsala. Läs mer om Kontrast på deras hemsida. Även Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren gästar Kontrast.

Mer om Kelly Link hittar du på hennes hemsida.

Vilken mening får du fram i din närmaste bok?

/Sofia

 

 

Bokträdet frågar – Mats och Sara svarar

I mitt förra inlägg skrev jag om bokklubben Bokträdet. En klubb  med ett gäng tonårstjejer (och jag) på Segeltorps bibliotek där vi pratar böcker men där vi även ibland skriver frågor och skickar till författare vars böcker vi läst och tyckt om.

På Bokträdets träff i april pratade vi om Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Alla i Bokträdet var överens: Cirkeln var en av de bästa böcker som de någonsin läst. Sex stycken frågor skrev klubbens medlemmar ihop och skickade till Mats och Sara. Som svarade!

Min plan var att göra ett inlägg med frågorna och svaren men flera av dem avslöjar en del av handlingen i Cirkeln så jag gör så här: frågorna och svaren klistrar jag in i en kommentar till det här inlägget. Så att de som läst Cirkeln och är nyfikna kan läsa där. De som inte ännu läst Cirkeln (är det någon i Sverige som inte gjort det?) klickar inte in sig på kommentarerna, om de inte gillar spoilers.

ALLTSÅ JAG TAR DET HÄR MED VERSALER OCKSÅ: KLICKA INTE PÅ KOMMENTARERNA TILL DET HÄR INLÄGGET OM DU INTE VILL LÄSA SPOILERS TILL CIRKELN.

Tack Mats och Sara för att ni tog er tid och svarade på Bokträdets frågor!

En icke-spoiler intervju gjorde Flaskposten med Mats och Sara inför släppet av Cirkeln. Den går att läsa här.

/Sofia


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: