Posts Tagged 'Roligt'



El globo av Isol

el globo2el globo

Jag upptäckte Isol när jag såg hennes namn på nomineringslistan inför ALMA-priset 2012. Egentligen blev jag mest nyfiken på Isol eftersom vi båda är från Argentina men hon blev genast en favorit.

El globo (ballongen) är den första bok jag läst av henne. El globo handlar om Camila som en dag får en önskan uppfylld, nämligen att hennes mamma ska sluta skrika. Mamman tystnar plötsligt en dag på ett  roligt och oväntat sätt. Hon förvandlas till en stor, röd  och fin ballong och det tycker Camila är ganska skönt. Ballongen är så tyst och hon kan leka med den!

När Camila är ute på promenad med sin ballong (mamma) träffar hon en annan flicka som är ute och promenerar med sin mamma. Den andra flickan säger: Vilken fin ballong! Camila svarar: Vilken fin mamma! Sen går flickorna vidare åt vart sitt håll och båda tänker att man ibland inte kan få allt.

Det är en liten kort historia som både barn och föräldrar kan relatera till. På ett roligt och avväpnande sätt behandlar Isol en ansträngd relation i en familj och det faktum att man är fast med de föräldrar man har. Isol framstår som en modig författare och illustratör som står stadigt på barnens sida. Jag tycker mycket om hennes speciella tecknarstil, där linjerna inte förmår hålla färgerna på plats och färgerna i sin tur spiller lite slarvigt ur figurerna.

Flickan i boken ser sin mamma med en klar blick. Hon föredrar en röd ballong framför mammans sällskap!  Som mamma får jag en styng av dåligt samvete och tänker att jag måste sluta skrika på mina barn. Kanske barn upplever El globo som befriande läsning?

Jag har läst El globo på spanska. Jag hoppas att Isols ALMA-pris kan öka antal översättningar av barnböcker från spanska till svenska. Under 2012 översattes endast två böcker från spanska.

Här har  Sofia skrivit  lite mer om Isol

/Clarisa

Pomelo och motsatsorden

Pomelo fortsätter att charma i varje bok jag läser om den lilla rosa elefanten. I Pomelo och motsatsorden får läsaren ta del av Pomelos värld genom just motsatsord: stor/liten, elak/snäll, problem/lösning osv. Det är roligt, gulligt och framförallt finurligt.

Pomelo och motsatsorden

Helena på Barnboksprat är inte helt förtjust i Pomelo och motsatsorden. Hon vänder sig bland annat mot längden (ganska lång) och frågar sig vem boken egentligen passar. Jag håller med om att boken är lång, men tänker att man får läsa i etapper, några ord/dag om man läser för yngre barn. Vem tycker jag då boken passar för? Främst ser jag framför mig just vuxen läsa för yngre barn. Men i det här fallet passar boken som läsning för en ensam 36-årig Flaskpostare som inte kan låta bli att tycka bilderna på Pomelo och vännerna är bland det mest uppiggande jag tittat i på länge.

Missa inte att läsa Helenas inlägg, där det även finns flera bilder från boken.

Vi på Flaskposten har tidigare skrivit om den fantastiska elefanten. Hyllningskörerna hittar du här

/Sofia

MultiCon 2013

Gillar du: Sherlock Holmes, Hungerspelen, Starkid, Harry Potter, Glee och/eller Doctor Who? Anmäl dig då till MultiCon 2013.

MultiCon går av stapeln 11-14 juli 2013, på Arena Satelliten, Sollentuna. På hemsidan går att läsa att arrangörerna vill att fans ska få en chans att träffa andra fans, både av det man själv gillar bäst men även fans som gillar andra tv-serier/filmer.  Förutom att utrymme ges till prat och diskussioner händer en rad andra saker till exempel prova Katniss Everdeens hinderbana. Inte nog med det: två litteraturvetare från Umeå universitet, Malin Isaksson och Maria Lindgren Leavenworth, kommer till MultiCon för att prata om fanfiction.

Läs mer om MultiCon och hur du anmäler dig på hemsidan du hittar här.

Det här verkar hur kul som helst!

/Sofia, för gammal som vanligt

Gusten Grodslukare

97813265_Gustengrodlka_8583Nu vet jag att många äldre bibliotekarier och lärare kommer att bli glada om de av en händelse har missat att Gusten grodslukare finns i nytryck.

Boken handlar om Victor, en liten pojke som måste akta sig för den elake stora killen Gusten som (alltid med en cigg i munnen!) är alla småpojkars skräck. Gusten kallas för Grodslukaren för att han en gång slukade en levande groda! Han roar sig också med att dra av mindre pojkars öron och slå ut tänderna på dem, det har Viktor hört …

Men Victor är så mycket smartare än otäcka Gusten och lurar honom gång på gång.

Böckerna av Ole Lund Kirkegaard anses vara barnboksklassiker har jag förstått. Många i min generation (sjuttiotalist) har läst hans böcker själva på låg- och mellanstadiet eller har haft föräldrar eller lärare som har läst böckerna högt för dem. Eftersom jag kom till Sverige som åttaåring har jag inte upplevt det själv. Mina föräldrar läste av uppenbara skäl inte barnböcker  på svenska högt för mig och mina syskon.

Och Kirkegaard är faktiskt inte alls bortglömd, då och då dyker någon av hans böcker upp som ges ut på nytt av något förlag som har förstått att man kan sälja böcker med hjälp av nostalgi. Fortfarande läser många, många lärare Kirkegaard högt för sina elever på landets skolor.

Jag erkänner att det här inte  är riktigt min typ av bok, frånvaron av flickor i Kirkegaards böcker är ett stort minus för mig. De enda kvinnliga karaktärerna är ”tanter” som alltid är fåniga och/eller arga.

I rättvisans namn är nog de flesta vuxna i böckerna lite tokiga och så ska det också vara för det här är ”roliga” böcker.

Kirkegaard är trots allt en humorist som står på småpojkarnas sida. Min sjuåring tycker att böckerna vi har läst högt  här hemma är ganska roliga (Gusten grodslukare och Lille Virgil). Jag kan till och med tycka att böckerna är lite roliga. Och roliga böcker för barn är en bristvara i dagens utgivning. Eller är det ett mantra som man bara upprepar hela tiden? Har ni tips på andra roliga barnböcker?

/Clarisa

Dr. Horrible´s Sing-Along Blog

Vill du se ett intressant och underhållande ”experiment” se Dr Horrible´s Sing-Along Blog. Det är en musikal skapad av Joss Whedon & CO. Joss = hjärnan bakom Buffy the Vampire Slayer men även förra årets storfilm Avengers samt skräckisen Cabin in the Woods.

dr-horribles-sing_-a-long_-blog_

Dr Horrible-musikalen är drygt 40 minuter och i huvudrollen ser vi Neil Patrick Harris, kanske mest känd som Barney i komediserien How I met your mother. Jag gillar Neil och tycker han gör ett bra jobb i Dr Horrible. Dr Horrible är en superskurk som vill bli medlem i ”The Evil league of Evil”. Samtidigt är han kär i Penny, den goda unga kvinnan som kämpar för ett hem för hemlösa. Penny spelas av Felicia Day. Hon har tidigare medverkat i Buffy men även Joss-serien Dollhouse. Samt massor av annat men inget jag sett henne i. Kanske någon annan?

Dr Horrible har också en nemesis, Captain Hammer spelad av Nathan Fillion. Gissa vilken serie han har varit med i? Ledtråd: en serie om en vampyrdödare. Med i Dr Horrible är även Simon Helberg, som spelar Howard i The Big Bang Theory. Nog namndroppande nu.

Dr. Horrible Sing-Along Blog är en annorlunda produktion, ursprungligen skapad för internet. En musikal om kampen mellan det onda och det goda där man kan fundera på om den onda kanske är god och den goda kanske är… en självupptagen sk*tstövel.

Musikalen genererade inga gapflabb när jag tittade på den men väl småskratt.

Vill du läsa mer om musikalen har den en hemsida som du hittar här.

Hela musikalen finns upplagd på youtube. Här är en länk dit om du inte vill hyra/köpa filmen.

/Sofia

 

För nybörjarläsare

borisjonte

Jag har en sjuåring hemma som kämpar med läsningen. Därför har jag börjat intressera mig extra mycket för börja läsa-böcker. Har man ett barn som inte tycker att lästräningen är jättekul så måste man hitta roliga och spännande böcker som engagerar och håller kvar läsaren i berättelsen. Så här kommer sonens (och mina) bästa tips!

Mats Wänblad och Pelle Forshed har skapat en rolig bokserie som heter Familjen Monstersson (Min vän Boris, Monstermaskerad och Ett monster sover över) om det till synes väldigt omaka kompisparet Boris och Ebba. Ebba är en väldigt vanlig tjej och Boris är en väldigt ovanlig kille. Hela hans familj borde egentligen vara ganska skrämmande men Ebba tycker bara att det är roligt att de är så annorlunda. Den lite absurda humorn i samspelet mellan text och bild ger en ovanlig spänning mellan boksidorna. Som när Ebba blir introducerad för Boris ”gulliga” hund Mysis!

Camilla Kuhn är en norsk författare och illustratör. Hon skriver roliga och lite knäppa böcker för nybörjarläsare. Egil och pappa träffar älgen är en varm och rolig historia om hur Egil och hans pappa träffar en älg när de är på väg till skogen för att tälta. Älgen gör illa sig och får plåster av Egil och pappan men så dyker några ivriga jägare upp som är ute efter älgstek och Egil och pappan måste då gömma älgen.

Det är äventyr och lite stillsam humor som både barn och vuxna uppskattar. Illustrationerna är väldigt roliga om än lite fulfina.

Ännu roligare är kanske Jonte och flugan som handlar om en pojke som räddar en fluga från att drunkna i badkaret. Flugan blir så tacksam och förtjust i Jonte att den aldrig lämnar hans sida vilket blir lite problematiskt för honom i hans vardag men å så roligt för oss läsare. Jonte tröttnar och kommer på hur han ska bli av med den efterhängsna flugan …

Vi gillar de oväntade vändningarna som berättelserna tar. Det är verkligen roligt med så pass enkel litteratur som samtidigt lyckas överraska.

/Clarisa

Följ med Tudor och Konta på skolutflykt

Tudor och Konta MonsterdansenI år har jag gjort två bekantskaper jag hoppas få träffa igen: Tudor och Konta. Boken heter Monsterdansen och är skriven av Annika Widholm.

Tudor är den lite räddhågsna huvudpersonen som dras med in i äventyr av klasskompisen Konta. I Monsterdansen åker klassen till det stora museet där det finns uppstoppade djur. Tudor tycker det är läskigt medan Konta har svårt att hålla fingrar och ben i styr. Rätt som det är försvinner Konta och trots sin rädsla ger Tudor sig ut för att leta bland mystiska djur och i mörka vrår.

På ca 35 sidor får Annika Widholm plats med en spännande vardagsberättelse med en varm humoristisk ton. Det jag fastnar mest för är den fina vänskapen mellan Tudor och Konta. De ställer upp för varandra och accepterar varandras olikheter utan att blinka. Med några meningar får vi som läsare veta att Konta och hans familj har det knapert. Tudor konstaterar till exempel att Konta bor i en liten lägenhet med många syskon och han har ingen matsäck med sig. Men det är ingen stor grej för Tudor. Jag  tror även att de detaljerna främst ger signaler till den vuxna läsaren. Eller?

Till Annika Widholms text har Mia Nilsson ritat fina bilder som ökar både humorn och spänningen i berättelsen. Bild och text fungerar utmärkt tillsammans.

Monsterdansen är en bok för barn som lärt sig läsa. Det är dock sällan som en lättläst barnbok fungerar så bra även för en vuxen. Jag trivdes i Tudor och Kontas sällskap.

För mer information om Mia Nilsson besök hennes hemsida. Vill du läsa mer om Annika Widholm kan du klicka här för att komma till Berghs förlags hemsida.

/Sofia


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: