Posts Tagged 'Teater'

Mamma borta – som teater!

mamma-bortaDen 12/9 är det premiär för teaterversionen av charmiga bilderboken Mamma borta av Chris Haughton. Pjäsen spelas på Boulevardteatern i Stockholm och beskrivs på hemsidan som ”en fantasifull och musikalisk tolkning”. Passar främst för 2 – 5 åringar.

Mer information om pjäsen, speltider med mera finns här på Boulevardteaterns hemsida.

Vad jag tidigare skrivit om boken (som jag tycker mycket om) finns att läsa här.

/Sofia

Lotta på Bråkmakargatan – Stockholms stadsteater

Igår var det dags igen. Den här gången för 4-års födelsedagspresents-teaterbesök: LOTTA på Bråkmakargatan (…sist, i vintras, Spöket Laban)!

IMG_2028Egentligen är Lotta-föreställningen rekommenderad från 5 år, den är ju hela 1 timme och 4o minuter med paus, och redan efter tio minuter var det någon som tyckte att den var ”lång”, men sen försvann tiden…

…särskilt efter pausen då igenkänningen blev total med den superdramatiska händelsen med Bamsen som av misstag hamnar i soptunnan och är nära att tuggas sönder av sopbilen!

Skådespelarna var verkligen otroligt bra, scenografin lockande att gå in i med snurrande hus och rum och uppskattade spännande detaljer som riktig rök ur skorstenarna. OCH efter föreställningen blev man ”hel-Lottig” – kunde nästan allting, precis som hon, och studsade fram i sina gympaskor :)! /Johanna, Zack & Momo – för Flaskposten

Lilla Spöket Laban på Boulevardteatern

Dags att hitta sin plats och bunkra upp med spökdryck

Dags att hitta sin plats och bunkra upp med spökdryck

I söndags var jag på teater i sällskap med Zack 3 år och Momo. Det var en jättebra föreställning, spännande och rolig, med duktiga skådespelare, musik och ljussättning som gjorde att spökena inte blev för läskiga!

Julklappsbiljetten

Julklappsbiljetten

Från 3 år var en lagom ålder, några minstingar pep lite i början innan de fått kläm på skrämselhickande lilla Laban, men när de 40 minuternas spökerier närmade sig sitt slut var salongen fylld av mycket skrattigare och busigare stämning. Föreställningen har fått finfina recensioner och det var den absolut värd. Det var hela vår glada testpanelstrio överens om!

Det visar sig att skådespelarna är spöken när skjortorna visar sig vara riktiga spöklakan!

Det visar sig att skådespelarna är spöken när skjortorna visar sig vara riktiga spöklakan!

Zack hade dessutom förberett sig för upplevelsen i form av ett teaterbygge med julklapps-LEGOt, för teaterspänningen ligger ju inte bara i allt det som händer på scenen. Det gäller att hitta sin plats, göra sig hemmastadd i salongen och komma underfund med alla publiktrix som att klappa i händerna för att få in skådespelarna igen på slutet och sånt, kort sagt teater är en stor grej, och Zack önskar sig nu nya biljetter framöver!

Här kommer lite fler bilder… (klicka på dem så blir de större och bildspel!). Vi missade dock att fota de tjusiga kristallkronorna i teaterentrén som verkligen livade upp vinterklädsbestyren med overall+vinterskor-påklädning i kom-ut-trängseln efter föreställningen.

/Johanna, Zack & Momo på plats för Flaskposten 🙂

Dagboksanteckningar från ett källarhål – snart på bok!

Förra veckan skrev Sofia om att Klara Wikstens serier kommit ut i mycket emotsedd bokform (och Johanna har idag beställt till bibliotekets seriehylla och väntar otåligt på paket)!

Okej, nu har även jag ett liknande HURRA att meddela: David Wibergs fantastiska teaterföreställning om 16-åriga tonårsångest-tjejen Linnea –  ”Dagboksanteckningar från ett källarhål” –  kommer också att dyka upp i bokhandlarna alldeles snart efter jul! DET ska jag fira in januari med!

Så här skrev jag då i april 2011 när jag varit på föreställningen:

ÄLSKAR det här!  Det är ungdomsbok (när den är som bäst) i teaterform eller vad jag nu ska säga – SCENDAGBOK kanske! (…) Jag önskar verkligen också att Linneas dagböcker kunde komma ut i bokform, för även om de är allra mest suveräna i hennes egen uppläsning med hennes särskilda tics och manér, så tror jag att galghumorn och de skarpa iakttagelserna där i skulle gå rakt in i en även genom vanliga boksidor.                                                      (Hela min teaterupplevelse kan du läsa HÄR)

When (book)dreams come true alltså! Bara att hoppas att det funkar lika bra som jag tänkte mig då, men det är jag ganska säker på att det gör. Minns att jag satt i teatersalongen och kände hur det liksom kliade i anteckningsboksfingrarna. De ville verkligen skriva upp allt obetalbart som Linnéa sa och levde ur sig där på scen.

Dagböcker är dessutom just nu min absoluta favorit-genre, återkommer säkert mer om det vid senare tillfällen (bland annat angående ett fantastiskt julmarknadsfynd… )

/Johanna

PS. I väntan på Lilla Piratförlagets välgärning kan man provlyssna när Linnea läser ur sin dagbok:

Öppet hus på Stockholms stadsteater Skärholmen

Vet du inte vad du ska göra nu på lördag den 3/9? Tips: åk till Skärholmen och besök Stockholms stadsteater filial som har öppet hus.

Mellan klockan 10 – 17 kan du till exempel träffa skådespelare, kika in bakom scenen, se en pjäs och lyssna på slagverkskonsert. Pjäsen heter Liten igen:

Läs mer om dagen på Stockholms stadsteaters hemsida (välj Skärholmen i rullmenyn för scener).

/Sofia

Sagan om den lilla farbrorn – bok och teater

Det var en gång en liten farbror. Det var en mycket ensam liten farbror. Ingen brydde sig om honom fast han var snäll. De tyckte han var för liten. Och så tyckte de han såg för dum ut. De tyckte han hade för ful hatt också. Därför var alla dumma mot lilla farbrorn.”

Så ledsamt börjar Barbro Lindgren och Eva Erikssons bok Sagan om den lilla farbrorn. Den finstämda och melankoliska berättelsen om farbrorn som längtar efter en vän har gått att läsa sedan 1979. Förra året kom den ut igen på Karneval förlag, den här gången med nya illustrationer i färg. Underbart fin!

I år spelar Marionetteatern en pjäs gjord efter boken. Föreställningarna ges fram till och med den 22/7. Platsen: Under eken/Galärparken. För mer information om föreställningarna besök Stadsteaterns hemsida.

/Sofia

 

Dagboksanteckningar från ett källarhål

Ikväll har jag varit på teater, eller nej, mer på en dagboksresa i helt helt underbar och bitterljuv, humorsprängd TEENAGE-ANGST.

Det är mitt andra besök i David Wibergs alldeles egna Linnea-land. Förra gången som han på ett helt oemotståndligt sätt förvandlades till 16 åriga Linnea, i randiga strumpbyxor och med stark aversion mot det mesta i tillvaron, hette föreställningen Svart Tulpan och spelades på en liten scen på Kulturhuset.

Nu är Linnea tillbaka! Den här gången på scenen på Teater Brunnsgatan Fyra tillsammans med sin dagbok skriven från källarhålet/rummet i huset där hon bor med sina föräldrar och påfrestande lillebrorsan Kalle.

Varje dagbokssida inleds med en nedräkning inför Arvikafestivalen och ramas in av  xylofon och ”typ” emo-pop-soundtrack.

Däremellan får vi höra om alla de sedvanliga tonårsångest-incidenter som drabbar Linnea: 80 cm munsår, skymd Broder Daniel-avskedskonsert och vi får dräpande mitt-i-prick-kommentarer om mormors misslyckade gubbslemmiga seriealbumspresent, pappa som drar högljuda Solsidan-skämt, ja och allt sånt där som svider som obesvarad kärlek, särskilt när man är 16 – en känsla man aldrig glömmer!

Jag (och alla andra i salongen) ÄLSKAR det här!  Det är ungdomsbok (när den är som bäst) i teaterform eller vad jag nu ska säga – SCENDAGBOK kanske!

Tror du att du inte gillar teater, så kommer du ändå att tycka om det här, promise! Föreställning imorgon och nästa tisdag. MISSA INTE!

Jag önskar verkligen också att Linneas dagböcker kunde komma ut i bokform, för även om de är allra mest suveräna i hennes egen uppläsning med hennes särskilda tics och manér, så tror jag att galghumorn och de skarpa iakttagelserna där i skulle gå rakt in i en även genom vanliga boksidor.

/Johanna


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: