Posts Tagged 'tråkigt'

Städdags av Camilla Kuhn

bild-1Jag älskar Camilla Kuhns böcker. Jag älskar hur hon arbetar med färger och jag älskar hennes fulroliga tecknarstil. Hon har i alla sina tidigare böcker berättat roliga små historier med lite text och uttrycksfulla bilder.  Jag och Sofia har faktiskt båda två bloggat om Jonte och flugan som vi tycker mycket om. Så därför blev jag lite besviken när jag läste Städdags. Bilderna är fortfarande en fröjd att se men storyn; hur pappan och sonen i familjen vill smita iväg från lördagsstädningen och lämna den åt mamman och dottern, känns så trist och tråkigt. Det är inte så roligt att mamman när hon upptäcker att pappan och sonen är på väg till simhallen hämnas med att byta deras badkläder till rosablommiga baddräkter. Att se lata pojkar och män i kvinnokläder är inte så roligt längre.  Jag hoppas att nästa bok blir lika bra som Jonte och Flugan och Lös tand

/ Clarisa

bild-2

We´ll always have summer – oh NO!

Sommaren närmar sig sitt slut. Trist. Semestern är för mig inne på sina sista dagar. Skulle kunna tänka mig att vara ledig ännu längre.

En bok som jag däremot med glädje la ifrån mig när den var slut: We´ll always have summer av Jenny Han. Innan jag läste WAHS hade jag från en säker källa hört att den inte skulle vara lika bra som de två tidigare delarna i serien om Belly och hennes kärlek till bröderna Conrad och Jeremiah. Det stämde, tyvärr. Trots att jag hoppades att jag kanske skulle tycka om boken.  Ska du ändå läsa boken kanske du ska sluta läsa inlägget för nedan kommer SPOILERS.

Vad var det då jag inte tyckte om med WAHS? Handlingen! Vilket är hela boken… Den går ut på att Belly får reda på att Jeremiah haft sex med en annan tjej under en kort period då de (Belly och Jeremiah) were on a break*. När Jeremiah bett om ursäkt 1000 gånger friar han och Belly säger ja. Resten av boken är sedan en seg massa av bröllopsbestyr, föräldrar som inte vill att de ska gifta sig och Bellys velande mellan Conrad och Jeremiah.

Bellys velande engagerade mig ungefär noll komma noll procent. Hon är bara störande och jag ville säga åt henne att skärpa sig. Samt hur konstigt är det till exempel att hennes mamma inte tycker att B & J ska gifta sig när de är i 19-års åldern (och beter sig som 12…)? Inget konstigt alls.

Nej det här var en trist upplösning på två tidigare fina och bra böcker. Johanna har bloggat om de två tidigare delarna här.

* We were on a break. Exakt samma upplägg finns i tv-serien Vänner, vilken väl få har missat. Annars ta en titt här:

/Sofia

Sven sticker – häng med!

Vem har inte precis som Sven ibland bara tröttnat på allt och lekt med tanken att sticka? Ni vet, de där dagarna när allt är tråkigt, alla lekar är redan lekta, allt är bara vanligt och uttjatat. Då är det dags att sticka på äventyr.

Emma Adbåge låter Sven ta det gröna tåget ut och iväg. Ute i världen traskar han på gator som efter ett tag bara tröttar ur honom, han åker med en spännande buss men den blir trång, seglar med en båt men blir sjösjuk… Hur är det egentligen med de spännande äventyren?

Jag tycker Emma lyckas med både text och bild. Alla (?) kan i berättelsen om Stig känna igen sig och jag tycker om att det tillslut är det tråkiga som ”vinner”. Som vanligt tycker jag Emmas bilder är fantastiska. Hon använder en fin, lite retro-färgskala. Mängder av detaljer gör att boken kan läsas om och om igen.

 

 

 

 

 

 

 

Missa inte Emmas hemsida!

/Sofia

Sanningen om perfektion

I natt satt jag uppe länge och läste ut The Truth about Forever, som jag haft bokmärke i så förbannat/underbart länge, och gud vad jag INTE ville att den skulle ta slut nu och ändå kunde jag till sist inte låta bli.

Under läsningens gång har jag i mitt huvud sida för sida döpt om den här boken till The Truth about Perfection.

Det handlar om Macy vars pappa plötsligt dött i en hjärtattack för ett och ett halv år sedan. Kvar är hon med sin mamma som håller på att halvt om halvt jobba ihjäl sig med familjeföretaget. I periferin finns även hennes rebelliska och känslostormande storasyster Caroline som nyligen gift sig och flyttat iväg till en annan stad.

Själv försöker Macy hålla fasaden uppe och stänga känslorna ute både för sin mammas och sin egen skull. Tillsammans med sin mycket organiserade och målinriktade pojkvän driver hon sig själv så långt som möjligt in i perfektion när det gäller studieresultat, prestationer och meriterande åtaganden.

Genom att hela tiden hålla tillbaka, uppföra sig exemplariskt och vara perfekt försöker hon kontrollera tillvaron som den blivit utan hennes pappa. Och om någon undrar mår hon ”bara bra”.

Vändningen kommer när hennes geniförklarade och minst lika perfektionistiskt inriktade (+plus ska det visa sig emotionellt undernärde) pojkvän Jason åker iväg på ”brain camp” (!) över sommaren för att ytterligare slipa sina förmågor. Macy är ensam kvar hemma och får ta över hans extrajobb i bibliotekets informationsdisk, vilket inte alls blir samma engagerande uppgift för henne som det varit för honom. Hennes arbetskamrater behandlar henne som dålig luft och tiden sniglar sig fram. Sommaren ser ut att bli lång utan Jason.

Men så under ett av hennes mammas många husvisningspartyn, där Macy såklart brukar vara med och hjälpa till, träffar hon på Delia som anlitats för att sköta cateringserveringen. Det blir en kaosartad tillställning och rätt vad det är har Macy dragits in i cateringverksamheten ”Wish”, som är något helt annat jämfört med de plågsamt stillsamma dagarna på biblioteket och de tysta kvällarna i det stora perfekta huset med hennes mamma. Hon lär känna inte bara Delia utan även hennes familj och medarbetare Kirsty, Monica, Bert och WES och sakta börjar något hända med henne…

En kväll blir Wes och Macy strandsatta mitt ute i ingenstans. På en öde landsväg med en bil som Delia i all förvirring glömt att tanka blir de tvungna att ge sig ut på en lång promenad med sikte på en bensinmack. 

För att fördriva tiden börjar de köra frågeleken Truth där det gäller att turas om att ställa frågor som den andra är tvungen att svara sanningsenligt på för att inte förlora. 

Till sist löser det sig med bensinen, men Truth tar inte slut för det. Det blir en pågående utmaning dem emellan och de fortsätter med frågorna så snart de ses. Ingen av dem vill förlora spelet och erkännandena blir som pusselbitar för Macy. Truth blir en viktig grej för båda och handlar till slut om något mer än att bara vinna

I sällskapet med Wes och sina nya vänner på Wish börjar Macy fundera över sitt eget, Jasons och mammans förhållande till att vara perfekt och inser att alla inte har samma inställning och krav på tillvaron. Sakta börjar hon känna sig mindre rädd och beredd att ta nya steg. En första positiv förändring på hela den långa tid som gått sedan hon förlorade sin pappa, men tyvärr uppfattar inte hennes mamma det hela på samma sätt och förbjuder henne att fortsätta arbeta med cateringen och träffa någon därifrån mer! Hjärtkrossande.

Jag har levt med den här boken och personerna av Sarah Dessen (sommarens mest Flaskpostenhyllade!) halvläst/a i bokhyllan så länge och nu känns det bara så tomt att ta ut bokmärket!

/Johanna

Frost.

I sitt inlägg Att läsa ut böcker skriver Johanna att hon har svårt för att avsluta böcker av olika anledningar. En bok jag hade svårigheter att avsluta var Frost av Maggie Stiefvater. Men det var inte för att jag inte ville att den skulle ta slut. För det ville jag! Mina avslutningssvårigheter berodde på att jag tyckte boken var något så otroligt seg och tråkig.

Jag tog mig till ungefär hälften av boken sen tog det stopp. Några veckor gick och jag läste andra böcker. Men eftersom jag har svårt för att strunta i att läsa ut en bok återupptog jag läsningen och fortsatte.

Då tyckte jag att den blev någorlunda bättre. Men bara lite.

Jag kunde helt enkelt inte engagera mig i kärlekshistorien mellan Grace och Sam. Handlingen: Sam är varulv som skiftar och blir en varg på vintern/när det är kallt. När Grace var liten blev hon attackerad av vargarna men räddad av Sam. Nu har de ett band som knyter ihop dem och när de äntligen träffas som människor båda två är det sista sommaren Sam kommer vara människa innan han blir varg för gott.

Det låter spännande men… nej. Det här funkade inte för mig.

Sen satt jag och irriterade mig på att Grace inte föreslog att Sam (och hon) skulle flytta till ett ställe där det är varmt året runt så han inte behöver förvandlas till varg. Grace verkade inte ens tänka på den lösningen. Det gjorde dock bokens främsta behållning, den småbitchiga Isabel,  men först i slutet av boken. Tyvärr fanns det såklart en twist som gjorde att det inte var någon idé att flytta. Så Grace och Sam gick kvar och leeeeed och hade prooobleeeem i en bok med ett språk som för mig var som en seg sörja det knappt gick att ta sig igenom.

Nu vet jag att boken gått hem hos många läsare. Så det är väl där som med det mesta. Smaken är som baken – delad.

Ett väldigt fint omslag har Frost i alla fall.

författarens hemsida ser jag att det finns en del två. Den ska jag inte läsa.

Vill du läsa Johannas inlägg om att läsa ut böcker kan du klicka här.

/Sofia

Det är blött – några tips för en dag i regn

Idag är jag lite sur. Det hela beror på vädret. Sol, sol, sol och återigen sol har det varit de senaste veckorna när jag åkt till jobbet. Nu är jag äntligen ledig och hade planerat att likt en flaskpost guppa runt i härligt svalkande vatten med solen gassande över mig.

Vad får jag då se utanför mitt fönster? Grå himmel, regn och en blöt gata.

Tråååååkigt!

För att inte deppa ihop helt är det väldigt skönt att ha ett gäng bra böcker att sjunka in i. Själv slukar jag just nu Sarah Dessens böcker, inlägg kommer. Igår läste jag även första delen av Systrar i jeans av Ann Brashares, det var en charmig berättelse om vänskap. Framför allt utspelade den sig på sommaren så jag kunde drömma mig bort en stund, till exempel till Lenas varma och soliga ö i Grekland…

En annan sak regniga dagar passar utmärkt till är att gå på bio. En film jag nyligen såg, då det visserligen var sol ute, var fjärde filmen om Shrek. Ni vet, det där gröna träsktrollet som hänger med Åsnan, Mästerkatten i stövlarna och coola Fiona.

Jag gillar tecknad film och tycker att de tre tidigare Shrek-filmerna var en stunds god underhållning som lockar fram fniss och ibland även höga skratt. I fjärde filmen hamnar Shrek i en alternativ värld där allt är upp och ner. Givetvis finns alla bekanta figurer med. Handlingen var väl sisådär men behållningen med filmerna är komiken, de popkulturella referenserna samt att för en stund bara låta sig svepas med in i en sagovärld. Många av skämten återvanns från de tidigare filmerna men det gjorde inte så mycket. Det är alltid härligt att få skratta.

Ytterligare ett tips för regniga dagar är att ringa till en kompis och prata. Själv ringde jag idag Johanna och vi avhandlade än det ena än det andra, bland annat lite saker som kommer att dyka upp här på Flaskposten

Nu tycker jag nästan det ser ut att ljusna lite utanför fönstret. Håller tummarna!

/Sofia

ps. det är också roligt att träffas och spela spel. Jag kan dock INTE rekommendera spelet Svea Rike som jag och några vänner försökte spela igår. Vi fattade nästan ingenting av reglerna. Regniga dagar passar också bra att hyra film. I förrgår hyrde jag Fast food nation. Tack och lov att jag redan är vegetarian säger jag bara… ds

Bad book – varning!

Om jag inte hade legat hemma sjuk och smått uttråkad hade jag aldrig läst färdigt boken Bad wedding av Catherine Forde. För jag tyckte boken var tråkig och dålig och extremt förutsägbar.

bad

Bad wedding handlar egentligen mest om en dålig möhippa där berättarjaget, Jane (som jag störde mig fruktansvärt på) förstör sin syster Lucys möhippa. Systern ska vara den prydliga och tråkiga person i boken som läsaren ska få minst sympatier för. Jag säger bara: GO Lucy.

Förlaget Barrington Stoke ger ut lättlästa böckerengelska och vanligtvis tycker jag de har en substans som ger någon slags utdelning: roande, underhållande, tankeväckande, sorgliga.

Men Bad wedding ger bara en bitter eftersmak. Jag är glad över att den är såpass tunn att det inte tog lång tid att läsa den.

Något positivt med boken… kanske att den är tunn så det gick bra att ligga i sängen och läsa den trots att jag var lite sjukdomsmatt.

/Sofia (som efter Bad wedding raskt började läsa i Libba Brays bok Längtans rike – trots att den är tegelstenstung)


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: