Posts Tagged 'vänskap'



Homecoming Queen

Jag ville gärna åka som utbytesstudent till USA när jag gick på högstadiet. Efter att ha sett Beverly Hills 90210 (obs, originalet från 1990-talet) och filmer som Pretty in pink, Lucas och Degrassi High (som visserligen utspelar sig i Kanada) visste jag hur det gick till. Där fanns olika klickar av grupper att tillhöra: sportfånar, tuffa, nördar. Det skrevs för skoltidningar och gicks på danser. Allt ordnade sig på slutet.

Hade jag däremot läst Moa Herngrens Homecoming Queen Homecoming queenhade jag förmodligen lagt benen på ryggen och kutat 10 mil om jag fått erbjudandet om att få åka.

My hamnar i en hemsk håla, till och med utanför hålan hos ”mom”. Mom är en religiös fanatiker som inte kan acceptera att någon inte tror på gud. På gården får My hjälpa till med allehanda sysslor (inget fel i sig). Men det hela skildras så att jag får klaustrofobi och lättare panikkänslor. Mom är GALEN.

Det absolut värsta är att mom har en mängd hundar i en hundgård som vansköts. Jag orkade nästan inte läsa scenerna som handlade om hundarna för fy…

Övriga invånare i hålan är visserligen snälla men inskränkta och rasister. My gör dock allt för att överleva = hon anpassar sig. Så bra att hon förvandlas till någon annan och tappar bort sig själv. Efter ungefär halva boken spricker det. Något nytt tar sin början men My är borta.

Den enda ljuspunkten för My är den relation hon inleder med en flera år äldre kille som suttit i fängelse.

Homecoming Queen är en sträckläsningsbok där jag flera gånger ville ta fram en skämskudde. Jag bara väntade på att det skulle hända pinsamma och hemska saker. Och det gör det. Flera gånger. En del bra saker händer också men de är kortvariga.

Det här är en underhållande bok men samtidigt blir det ibland lite väl mycket som händer och saker som går på tok. Jag tänkte en del på Emmy Abrahamsons debut Min pappa är snäll och min mamma är utlänning som jag blev stressad av att läsa. Stressad av allt som bara gick fel. Riktigt samma stresskänsla infinner sig inte av Homecoming Queen men det är nära.

Däremot är det uppfriskande att läsa en bok om att åka som utbytesstudent till ”drömmarnas land” och så blir nästan inget bra. Det gillar jag och jag tyckte på det stora hela om boken.

My har en kompis, Elly, som även hon åker som utbytesstudent. Enligt brev till My har Elly det toppen. Det vore roligt att få läsa en bok om Ellys år som utbytesstudent. Har hon det verkligen så bra som breven antyder?

/Sofia, som aldrig åkte som utbytesstudent och är just nu lika glad för det

Spegeln – en skräcksaga

spegeln 001Det känns som om jag nästan bara läst härliga mellanåldersböcker i år. Det har i alla fall varit böckerna som jag har tyckt mest om.

Den bästa är Spegeln – en skräcksaga av Kelly Barnhill. Det är en härlig, lite ryslig historia om några annorlunda barn som hamnar mitt i den eviga  kampen mellan det goda och det onda. Det som är så bra med den här boken är att det inte är så enkelt att förstå hur allt hänger ihop och vilka man kan lita på.

Allt börjar när Jack dumpas av sin mamma hos några släktingar i den lilla staden Hazelwood. Jack som alltid har känt sig osynlig, oälskad och ignorerad märker på en gång att i Hazelwood syns han plötsligt. Det är inte bara människorna i staden som ser honom och söker upp honom utan naturen, växterna, djuren och släktingarnas hus (?)  gör också det. Det är som om man har väntat på just Jack.

 Boken griper tag från första början, författaren håller spänningen uppe genom att hålla oss och Jack ovetande om vad som egentligen pågår nästan ända fram till slutet. Vi och Jack får flera ledtrådar om hur allt hänger ihop men Barnhill lyckas ändå överraska mig. Jag älskar den här sortens böcker som är skrivna som ett pussel men det jag gillar kan tvärtom skrämma bort en mindre van läsare som inte riktigt kan hänga med till  upplösningen och slutet av boken. Det här är ett läsäventyr som passar en riktig bokslukare i mellanåldern och för oss äldre läsare som behöver lite magi och mysrys i vårt liv.

Det är kanske inte riktigt något jag skulle kalla för en skräcksaga,  men det blir lite läskigt med barnen som försvinner under jorden och hur föräldrarna gradvis glömmer bort att de någonsin har funnits. Spegeln – en skräcksaga är välskriven med ett rikt och fantasifullt språk som framträder genom den fina översättningen. Barnen, Wendy, Jack, Anders och Frankie är alla minnesvärda karaktärer som man tycker mycket om och gärna läser mer om. Kan man hoppas på en fortsättning, trots det som händer med Jack?

/Clarisa

The Perks of Being a Wallflower: bok vs film

Wallflower av ChboskyPå ett flygplan för några veckor sedan sträckläste jag Wallflower av Stephen Chbosky. Boken som i original heter The Perks of Being av Wallflower utspelar sig 1991 – 1992. Berättarjaget är Charlie och det vi läsare får ta del av är hans brev till en ”kompis”.

Breven Charlie skriver till sin ”kompis” är en bergochdalbana mellan känslor. Chbosky har fått till den lite veka och tvekande tonårsrösten perfekt. Charlie börjar att berätta att han är rädd för att börja high school. Saknaden efter bästa vännen som begått självmord är stor. Charlie saknar även sin favoritperson, moster Helen som även hon är död.

Efter några ensamma veckor i skolan lär Charlie känna styvsyskonen Sam och Patrick. En ny värld uppenbarar sig. För första gången på länge hör han till ett gäng, han blir medbjuden på fester, testar droger och blir kär. Kär i Sam som i sin tur är kär i en annan.

Ett turbulent år för Charlie under vilket han kommer till flera insikter. Han kommer även i kontakt med en hemsk sak som hände honom som barn och som utan att han vetat om det präglat stor del av hans liv.

Boken är fin. Jag tycker om att det handlar om en pojke som är ensam och rädd. Att det är en vanligt ovanlig pojke i en vanlig värld. Som litteraturfantast är det extra roligt att läsa om Charlie och hans engelsklärare, av vilken han får låna massor av böcker. Charlies läsning bidrar till den utveckling han genomgår i Wallflower.

Dagen efter jag läst ut boken hyrde jag filmatiseringen av boken. Huvudrollen Charlie spelas av Logan Lerman som tidigare bland annat spelat Percy Jackson i Percy Jackson och kampen om åskviggen. Jag har inte sett Logan Lerman i någon annan roll än Charlie och tycker han passar utmärkt i den. Ezra Miller som Patrick och Emma Watson som Sam är i mitt tyckte perfekta i sina roller. Kan dock inte se Emma Watson utan att till en början tänka på Hermione i Harry Potter-filmerna. Men efter ett tag är hon Sam.

Bok vs film. Såklart är det så att jag fick ut mycket mer av boken. Men så är det (väl?) alltid. Saker hoppas över eller skyndas förbi i filmen. Faktiskt satt jag ibland och funderade på om filmen skulle verka osammanhängande om jag inte läst boken i förväg. Nu kunde jag själv fylla i ”tomrummen”. Men filmen är väldigt bra den också.

/Sofia

Pixis bok

Pixi och hennes föräldrar dör i en olycka. När de kommer till himlen är allt fint. Men knappt har Pixi satt sin fot innanför pärleporten förrän hon som av en kraft dras ut därifrån och ner på jorden igen. Smärtan och saknaden efter föräldrarna är enorm. Det enda Pixi vill är att dö så att hon återigen kommer till himlen och får träffa mamma och pappa. Istället hamnar hon på Skogsbingelskolan och blir klasskamrat med en vampyr och ett spöke.

Pixis bokI Pixis bok återvänder Mårten Melin för tredje gången till Skogsbingelskolan. Karaktärer från de tidigare böckerna, Förvandlad och Jag är Love skymtar förbi. Men här är fokus på olyckliga Pixi. Efter att hon återvänt till jorden har hon blivit enormt stark och enormt snygg. Men inget spelar någon roll och Pixi funderar på självmord för att åter komma till himlen. En rad händelser ger hennes (döda) liv nytt innehåll, bland annat vänskapen med vampyren Adam.

Jag tyckte mycket om Förvandlad och Jag är Love. Men Pixis bok blir nog min favorit i trilogin om eleverna på den speciella skolan. Pixis sorg genomsyrar boken och Mårten balanserar oss läsare på en tråd där i alla fall jag ömsom vill att Pixi ska få dö igen och ömsom att hon ska få leva. Vilket håll Pixi ska falla av tråden visar sig först in i det sista. Utan att avslöja slutet så tycker jag det är helt rätt.

Pixi skriver dikter och de finns återgivna i boken, insprängda i den ordinarie texten. Eftersom Mårten är en diktens mästare blev jag mycket glad över att upptäcka att han här ”smyger” in poesi.

Vänskap och kärlek är återkommande teman i Skogsbingelskolan-böckerna, så även här. Barnen på skolan har olika magiska förmågor och jag tycker mycket om att Mårten i vissa fall bara hintar om vad de kan göra. Han skriver inte läsaren på näsan utan man måste själv fundera och klura över hur saker hänger ihop.

Tyvärr är Pixis bok sista delen om eleverna på Skogsbingelskolan. Jag hade gärna sett fler delar men kanske kommer Mårten plocka upp någon karaktär i en kommande bok. Det har han gjort tidigare. Håll tummarna!

FörvandladFörvandlad, första delen, om Måns som upptäcker att han förvandlas till något alldeles speciellt Jag är Lovehar Johanna skrivit om tidigare på Flaskposten.

Varför vi inte bloggat om Jag är Love vet jag inte. Den boken förtjänar egentligen ett eget inlägg men helt kort: Love – killen som ALLA blir förälskade i. Förälskade så till den grad att de blir farliga både för sig själva och för andra. För att komma undan alla galningar som trånar efter honom hamnar han på Skogsbingelskolan. Men vad tror ni händer där? Förälskelser. Kaos. Läs!

/Sofia

Undret/Wonder

wonder

Jag hade höga förhoppningar på den här boken. Jag gillar verkligen charmiga, amerikanska mellanåldersböcker. Författare som Rebecca Stead, Kate DiCamillo och Katherine Paterson har skrivit några av mina favoritböcker.

Wonder (Undret på svenska) handlar om tioårige Auggie som är född med ett deformerat ansikte  och trots otaliga operationer ser han fortfarande väldigt annorlunda ut. Auggie, som är berättaren, vill inte beskriva för läsaren hur han ser ut. Han menar att det ändå är värre än vad man kan föreställa sig. Han är van vid folks blickar och skrämda reaktioner men gillar inte att utsättas för det i onödan. På grund av alla operationer har Auggie fått hemundervisning men nu har föräldrarna bestämt att hans ska börja gå i skolan.

Boken handlar om Auggies första år i skolan, hur han genomlider det och hur det till sist påverkar hans liv till det bättre. Till en början är det Auggie som är berättaren. Sedan får vi följa hans syster, hans två nya kompisar, hans systers pojkvän (?) och hans systers bästa vän som berättare. Allas berättelser kretsar kring Auggie och hur de ser på honom. För mig blev greppet med multipla jag-berättare i den här boken lite distraherande. Jag kände att berättelsen tappade fokus och intensitet. Det blev också  mycket upprepningar eftersom samma händelse kunde återges ur flera synvinklar.

En sak som jag tycker om  med den här boken är budskapet författaren så gärna vill förmedla, nämligen att det är viktigt att vara SNÄLL mot andra! Boken är stundtals verkligen en fin historia om att vara annorlunda och att acceptera sig själv. Jag önskar bara att författaren hade lagt band på sig och inte låtit boken bli så kväljande sockersöt. För många gånger blir det för gulligt, både i dialogen och i handlingen.

Jag kan ändå förstå att den här boken kommer att hitta många läsare i mellanåldern men tycker att den kanske främst passar som högläsningsbok.

Boken är skriven av debutanten R.J. Palacio och jag har läst den på engelska.

Här kan man se en fin boktrailer:

/Clarisa

En sekund i taget

Sofia Nordins29686500_O_3 nya bok handlar om Hedvig som överlever febern som har dödat hela hennes familj och kanske alla andra människor i världen?

Hedvig är bara en tanig trettonåring, hon förstår inte själv hur hon har klarat sig undan febern och hur hon nu ska kunna överleva alldeles själv i världen.

En sekund i taget är spännande hela tiden, jag läste ut den på bara några timmar så det är en riktig bladvändare.

Ett överraskande tema i boken är vänskap och självkänsla. Hedvig tänker såklart mycket på sin döda familj som hon saknar men kanske saknar hon sin bästis Lydia ändå minst lika mycket.

Utan Lydia börjar hon reflektera över deras vänskap och den Hedvig hon var ihop med den mycket starkare Lydia. Hur hon hela tiden jämförde sig med sin bästis och alltid fick vara den svagare, den sämre, den som aldrig var lika bra som sin till synes perfekta bästis.

Men Hedvig är faktiskt riktigt smart och mycket starkare än hon själv tror. Hon är som sagt bara tretton år och funderar mycket på hur hennes liv kommer att vara i framtiden. Hon har ju aldrig ens kysst någon! Det är sorgligt och det finns så mycket längtan i Hedvig eftet dem hon älskade och allt som aldrig kommer att uppleva.

Det är kanske det bästa med den här boken. Hur Hedvig växer och lyckas klara sig själv. Jag älskar  också hela den här överlevnadsbiten, hur hon gör med mat och fixar någonstans att bo och trots allt börjar planera inför någon slags framtid.

Det påminner mig faktiskt om en annan riktigt bra bok av Sofia Nordin, Äventyrsveckan.

Andra böcker av Sofia Nordin som vi har bloggat om tidigare finns här.

Kanske blir det en tredje Augustprisnominering för Sofia Nordins höst? Jag tycker i alla fall att det här är hennes bästa bok.

/Clarisa

The Raven Boys

cover_ravenboys_300Visst kan man inte annat än älska en bok som innehåller en stor dos magi,  glömda kungalegender, internatskolor, klass och så pyttelite kärlek?

Jag gör det, och ganska ofta måste jag läsa en bok som tar mig till andra spännande världar. Då menar jag fantasy eller böcker med magi (superhjältar funkar också).

Jag tröttnar lätt när jag har läst för många ”vardagsböcker”, ibland behöver jag verkligen lite eskapism.

 Så är du lite som jag kommer du verkligen att trivas med den här boken.

Handling: Fyra väldigt olika killar är bästa vänner och på jakt efter den walesiska kungen Glendowers grav och så träffar de Blue, dotter till stadens sierska. Blue är vanligtvis inte så förtjust i snobbarna från internatskolan Aglionby Academy. Men magin förenar dem och hon blir en  i gänget.

 Gansey är ledaren och besatt av att hitta Glendower. Han är superrik och från en fin familj, men besvärad över sin bakgrund och hur den påverkar andra människor.

Adam bor i en (typ) trailerpark och har tre olika jobb för att ha råd att gå på Internatskolan. Han är lågmäld, intelligent och smärtsamt medveten om pengar och klass.

Ronan är hård, läskig och djupt deprimerad efter faderns plötsliga död. Han har en svår och våldsam relation till sina bröder.

Noah är snäll, rolig, blyg och överraskande.

Och så Blue, född i en magisk familj men utan en ”egen” magisk kraft. Hennes enda kraft är förmågan att förstärka andras magi.

 Maggie Stiefvater tar sig tiden att skriva en lagom långsam upptakt och jag uppskattar det. Det här är första delen i en trilogi och författaren ger oss en bra grund för vad som komma skall. Men ganska fort sitter ändå karaktärerna och det är väl det viktigaste?

 Om jag ska ge den här fina boken ett minus, är det i så fall för den spirande kärlekstriangeln och allt kring ”kyssen”. Men jag kan samtidigt förstå lockelsen för Stiefvater. Det är två väldigt olika killar som Blue slits mellan, eller ja, funderar över.

Annars en läskaramell!

 The Raven boys kommer ut på svenska i mars och kommer att heta Kretsen.

Maggie Stiefvater har blivit en ny favorit för mig sedan jag läste Dödsritten och  jag ser fram emot nästa del i den här serien.

/Clarisa


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: