Om jag skulle ha något att invända mot den bok som jag strax tänker tipsa om, är det att den innehåller några ynka språkmissar*. Men så är jag också väldigt petig när det gäller sådana saker och dehär pyttiga sakerna smälter snabbt bort i sammanhanget, bort och förbi det faktum att jag läst en debut (= den första bok en författare får ge ut) som går PANGHEJAJBOMDUDUNK in i kroppen, den sitter där och kastar ett dovt pirrdunk-eko fram och tillbaka mellan hjärta, hjärna, tår och knän, långt efter att boken är utläst.
Ibland tänker jag att det finns två typer av läsare: somliga läser böcker helt linjärt: från pärm till pärm. Andra kollar in hur det slutar, ibland redan innan de börjar läsa, eller så gör de det flera gånger under läsningens gång. Jag brukar räkna mig till den första gruppen, åtminstone när det gäller romaner**. Men när jag läste Bortom världen utanför av (alltså) 
debutanten Hedvig Andersson fick jag hålla hårt i fingrarna för att inte bläddra fram till slutet och få veta hur det skulle sluta.
Språket är tätt, tätt och ligger verkligt nära berättelsen om en liten flicka som växer upp alldeles ensam, inlåst i en fuktig jordkällare. Dit kommer en kvinna med mat (mosad fisk och mosad potatis) och vatten. Dit kommer även män som ålar fram över golvet och talar i tungor, rör vid flickan. Men en dag kommer i stället en pojke – och talar direkt till henne! Hon kan inte svara, eftersom hon aldrig lärt sig tala…
Dethär är en fruktansvärt drabbande berättelse om religiös fanatism, familjers smärta och kampen för ett värdigt liv. Läs den. Kolla redan nu om den finns inne på ditt bibliotek (länken går till Haninge bibliotek, där jag jobbar), så kan du låna den redan i morgon.
/Ka
* och kanske tappar den lite trovärdighet, men jag sväljer det – för berättelsen är så bra i övrigt!
** Poesi- och novellsamlingar behandlar jag lite friare..
PS. Läs Hedvigs blogg här.
PS. Tycker ni att jag läser ovanligt mycket just nu? Det kanske verkar så eftersom jag har haft flera böcker på gång, samtidigt. Dessutom råkar jag vara förkyld eller ha influensa, inte vet jag vilket, och ligger mest i soffan hela dagarna. Då blir det lite mer läst än vanligt.
FLASKPOSTEN 2005-2013 
Ok, Flaskposten är inte nådig mot den med dålig karaktär. Tre böcker inkl. denna in på brutallistan.
Fråga: en realistiskt roman, Bortom …?
Så fin recce, som alltid. 🙂
Svar: eller snarare en motfråga: realistisk som ”det har hänt på riktigt” eller ”det skulle mycket väl kunna hända på riktigt?”
Och: En får tacke!
Som i det senare, upplevelsen att berättelsen utspelar sig i denna världen. Men nå, en får ju läsa och se!
Oh! Ja, i denna, fast ändå inte. Läs, läs, läs – sen går vi en runda och pratar!
Åh, vad roligt att läsa så fina ord om min bok! Och så är jag ju så klart ganska nyfiken på språkmissarna…
Vänliga hälsningar
Hedvig
Hej Hedvig, så jätteroligt att du blev glad av att läsa en flaskpost! Vet du – språkmissarna var nästan obefintliga; det rör sig kanske om tre, fyra grejer som din redaktör borde ha sagt till om. Minns inte längre – har inte vågat kladda i boken eftersom det är en biblioteksbok och jag är barn- och ungdomsbibliotekarie :). Kommer ihåg att jag hakade upp mig på att du vid ett tillfälle använde ordet ”spenderade” i stället för ”tillbringade” när flickan tänkte tillbaka på den tid hon ”t/s:at” i källaren…