Sara och Mats i ett hemligt projekt

UPPDATERING: Nu är projektet avslöjat och det rör sig om serier, Berättelser från Engelsfors. Roligt! Läs mer i inlägget på Saras blogg.

Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg presenterar idag på Bok- och biblioteksmässan ett hemligt projekt. Det hemliga projektet har de tillsammans med serieskaparna Lina Neidestam, Kim W Andersson och Karl Johnsson.

Idag kl. 13.00 blir projektet mindre hemligt. Då avslöjar Sara, Mats, Lina, Kim och Karl vad det är för något. Plats: Seriescenen. Det här är himla spännande. Tyvärr är jag inte kvar på mässan så jag får hoppas att nyheten sprids snabbt genom sociala medier.

Vad tror ni det är? En serieversion av Cirkeln? En Cirkeln-spinoff?

Hemlighetsmakarna så som Karl Johnsson ritar dem. Bilden har jag hämtat från Saras blogg. Följ länken till Saras inlägg om projektet så hittar du även länkar till Linas, Kims och Karls bloggar/hemsidor. Det är förövrigt Kim som gjort framsidorna till Cirkeln och Eld.

/Sofia som nu måste hasta iväg till jobbet

Hugo och Holger

Jag letar alltid efter roliga böcker för nybörjarläsarna och ni bibliotekarier där ute vet nog att börja-läsa-böcker inte alltid är så spännande. Det ligger kanske i böckernas natur. Text och bild måste korrelera och helst ska det vara miljöer som barn känner till så att läsningen flyter på hos nybörjarna utan några större överraskningar. Ganska ofta handlar det om vardagssituationer; skolan, kompisar och hemmet. Helena Bross är en mästare på att skriva den typen av böcker, hemma hos mig har vi läst nästan alla böcker om Axel och Omar. Men den typen av igenkänningsböcker kan bli lite tråkiga i längden (i alla fall för oss vuxna).

Så jag blev verkligen glad när jag såg böckerna Om Hugo och Holger skrivna av Oscar K. och illustrerade av Teddy Kristiansen. De är utgivna av bokförlaget Hegas som ger ut lättläst litteratur för barn och unga. Två titlar har kommit ut. Hugo får en hund och Hugo och Holger. Böckerna är verkligen fina – jag gillar  illustrationerna och karaktärerna är lite tokroliga och annorlunda. Oscar K. är en författare som tidigare skrivit kontroversiella och annorlunda barnböcker, det här är en ganska harmlös historia.

Men, här kommer kritiken; det här är inte böcker som passar riktiga nybörjarläsare. I första boken blev till och med jag, van läsare och vuxen, riktigt förvirrad då text och bild faktiskt inte korrelerar alls. Karaktärer introduceras på en sida men dyker inte upp i bild förrän några sidor senare. Man benämner samma karaktärer för olika och inte helt självklara namn. Om det är lite rörigt för mig så hur ska en ljudande sexåring fixa det? Det är främst första boken som är förvirrande, andra boken är inte lika rörig.

Jag har också läst böckerna tillsammans med min sexåring och kunnat förklara när han inte förstått. Han tyckte mycket om Hugo och Holger. Me det här är alltså inte böcker som man ger nybörjarläsaren att läsa själv utan böcker att läsa tillsammans med barnet.

Böckerna handlar om  Hugo som nästan är blind fast han har de tjockaste glasögonen och hur han blir lurad i djuraffären när han ska köpa en hund och kommer hem med Holger, en elefant. Hugo är hela tiden omedveten om att hans hund är en elefant. I den andra boken går de på valpkurs. Det är verkligen roliga och charmiga böcker, titta bara på filmen!

/Clarisa

Hugo And Holger Pilot from Teddy Kristiansen on Vimeo.

Affektion av Martin Jern

Nu har jag kommit till bok två i min lista ”böcker jag läste 2011 men av någon outgrundlig anledning inte bloggat om än”. Första boken var Antiloper av Ester Roxberg. Den här gången handlar det om Martin Jerns Affektion.

Vad minns jag då av Affektion:

– obehaget. Obehaglig handling. Obehaglig huvudperson. Obehagliga nästan alla andra karaktärer också.

– döden. Flickan som blev kvävd i en frysbox (obs står i baksidestexten så ingen spoiler) och en annan otäck död.

– användandet av statusrader som olika personer i handlingen skriver på facebook. Förklarar och förvirrar på samma gång.

– att texten fragmentariskt hoppar i tiden. Eller gör den det? Vid en första läsning var jag förvirrad och jag läste boken en gång till. Tror inte jag blev så mycket klokare.

– att det här är en stark bok där Martin Jern lyckas få fram ondska på ett sätt som gjorde mig illamående.

– en mycket bra bok. Läs men ladda sedan upp med något som gör att du återfår tron på människor alternativt något som piggar upp dig.

I gamla Flaskposten hade vi med en miniintervju med Martin Jern angående hans bok Så värt (läs den också!).

/Sofia

Onda krafter i Sollentuna

Coco Moodysson är en svensk serieskapare. Hon har tidigare gett ut två självbiografiska seriealbum; Coco Platina Titan Total och Aldrig godnatt. Bägge albumen rekommenderas varmt. Nu har hon alltså skrivit sin första ungdomsbok.

Onda krafter i Sollentuna handlar om Alexander som flyttar till Sollentuna från Farsta och börjar i en ny skola.

Alexander känner sig ensam och annorlunda. Han önskar att hans liv vore lite mindre komplicerat, att han kunde vara en normal sportkille. Han tror att det finns en ond kraft inom honom som kanske bara en schaman kan hjälpa honom med.

Men in i hans liv kommer två väldigt olika och annorlunda tjejer. Struliga fosterbarnet Maxine som han blir fascinerad eller rent av lite besatt av. Och så är det Viola som går i hans nya klass. Viola med de stora tänderna, som är ful och fel och älskar Ted Gärdestad. Alexander försöker i det längsta att undvika att umgås med Viola men hon ger inte upp och är på honom som ett plåster. Och utan att han eller läsaren märker något har Viola plötsligt blivit en viktig person som Alexander faktiskt vill vara med. Så trots att Alexander helst av allt vill ha normala kompisar och ett problemfritt liv dras han till de allra konstigaste tjejerna i hela Sollentuna.

Det fina med den här boken är hur Coco Moodysson lyckas levandegöra de här udda karaktärerna, jag kan verkligen se dem framför mig och jag undrar samtidigt vad de ska hitta på härnäst. Precis som Alexander vill jag veta mer om Maxine och Viola.

Kanske just för att de är annorlunda och lite udda är det här karaktärer som jag kan relatera till. Vem kände sig inte helt fel och onormal på högstadiet? Det finns också en absurd och nedtonad humor som jag verkligen uppskattar. Om man tycker om Coco Moodyssons seriealbum kommer man nog att gilla Onda krafter i Sollentuna. Precis som många av de bästa filmarna och författarna bygger hon upp ett eget universum som befolkas av figurer som med naturlighet rör sig mellan seriealbum och roman. Jag hoppas att jag snart får besöka Moodyssons värld igen, med serierutor eller utan.

/Clarisa

Fin boktrailer.

Vita, Öjvind och Sara Lundberg vinner pris!

Idag gratulerar vi Sara Lundberg som har vunnit årets Elsa Beskow-plakett för en av förra året absolut bästa böcker: Vita Streck och Öjvind.

Elsa Beskow-plaketten delas ut till den konstnär som året innan skapat den bästa bilderboken eller till en konstnär för dennes samlade verk. Bakom priset står Svensk Biblioteksförening. Deras motivering till Sara, Vita och Öjvind är väldigt fin:

Med vindlande svindlande rörelser i text och bild formas berättelsen om flickan vars identitet och världsbild vänds upp och ned av ett kort möte. Sara Lundberg skapar med några få blyertslinjer, flödande färg i olika tjocklek och kontrasterande kulörer. Bildens poetiska djup speglas i texten och förändringarna i bildens streck och former får symbolisera förändringen i huvudpersonen själv. Växlande stämningar förstärker dramat och uppenbarar flickans känslor. Boken är en fint genomförd berättelse om vänskap och att hitta sin egen väg. Den är ett allsidigt konstverk som bjuder mer och mer för varje läsning.

Läs mer om priset på Svensk Biblioteksförenings hemsida.

På Flaskposten har vi tidigare skrivit om Sara Lundberg och bl.a. gjort en intervju med henne. Allt det hittar du här.

/Sofia

Internationella bokveckan 2012: det blev Kelly Link

Ser på facebook att det åter är dags för Internationella bokveckan. Flera gör uppmaningen att ta den bok som ligger närmast, slå upp till sidan 52 och i sin statusrad skriva rad 5 utan att nämna boktitel och författare. Förra året blev det en guidebok om USA och Jellicoe Road av Melina Marchetta för mig när jag tog statusradsskrivandet till Flaskposten, men med valet att avslöja titel och författare.

I år blir meningen för mig: Titta inte för länge, du kan falla i och drunkna.

Boken är Pretty monsters: Fel grav och andra berättelser av Kelly Link. Fel grav är novellsamlingen med de skruvade berättelserna: om en grav som grävs upp, mystiska trollkarlar, en tv-serie som inte är som någon annan, en mycket rymlig handväska och två systrar som inte bör leka som de gör. Innan jag började läsa trodde jag att de skulle vara mer skrämmande, kanske är jag härdad, men särskilt rädd blev jag inte när jag läste. Däremot blev jag fascinerade och överraskad över vändningarna i berättelserna. Samt: jag gillar att Kelly Link inte har skrivit ”sova med lampan tänd”-noveller utan ”håller sig kvar i minnet för att de är spännande, hjärnutmanande, kick-ass bra”-noveller.

I oktober kommer del två: Askungeleken. Jag ser mycket fram emot den.

Kelly Link kommer också till Sverige i oktober. Den 5 – 7/10 pågår science fiction- och fantasykongressen Kontrast i Uppsala. Läs mer om Kontrast på deras hemsida. Även Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren gästar Kontrast.

Mer om Kelly Link hittar du på hennes hemsida.

Vilken mening får du fram i din närmaste bok?

/Sofia

 

 

Jättemyrsloken och hasselmusen på En annan resa

Jättemyrsloken är trött på vardagen. Dagarna är gråa och tråkiga. Den ständigt kaksugna hasselmusen försöker komma med råd och nya infallsvinklar. Lösningen jättemyrsloken kommer på: lämna allt det trista och resa bort!

Resväskan packas. Men resan blir inte som jättemyrsloken tänker sig. Den långa resan jorden runt blir till en inre resa. Med på resan är hasselmusen och nya figuren som dyker upp i skogen: dvärgelefanten som kanske heter Arne.

Äntligen har jag läst uppföljaren till Konstiga djur: En annan resa av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore. Jättemyrsloken och hasselmusen är sig lika i sin jargong. Det gäller att hänga med i svängarna i den roliga och kluriga dialogen.

Jättemyrsloken, hasselmusen och Arne bestämmer sig för att sätta upp pjäsen Rödluvan. Jättemyrsloken blir Rödluvan, hasselmusen vargen och Arne regissör. Svängarna repetitionerna tar är en höjdare att läsa.

Lotta Olsson får till humor men samtidigt är det här ingen ”flams-bok”. Ensamhet och oanade djupa sidor får också utrymme. Sen har vi Maria Nilsson Thores bilder som är fina, fantastiska, fantasifulla och en mängd andra positiva ord.

Gissar att det framgår att jag gillar En annan resa?

Missa inte Flaskpostens intervjuer med Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore.

/Sofia

Som om jag frågat

Som om jag frågat handlar om John som är 15 år och precis ska börja nian. John är en ganska vanlig kille; han spelar fotboll, pappan är fotbollstränare, mamman läkare och de bor alla tre tillsammans i en villa i Luleå.

Men så börjar det inträffa saker som förändrar hans liv men som han står handfallen inför. Det ena är att han och hans bästa vän Lukas har börjat glida ifrån varandra, för utan någon förvarning har Lukas blivit ihop med Johns barndomskompis Saga. De två människor som kände honom bäst är plötsligt inne i en ny relation tillsammans och John vill verkligen inte tränga sig på.

Det andra, och mer allvarliga, är att hans föräldrar är på väg att separera. John ser det hända men kan inte förhindra det.

Det värsta för John är han inte längre har någon att prata med. Han går runt och känner sig ensam och kan inte sluta tänka på föräldrarnas äktenskapliga problem. Hans okomplicerade och lite tråkiga vardag är nu helt borta. Han bär allt inom sig tills det faktiskt inte går längre.

Jag som faktiskt har läst alla Johanna Lindbäcks tidigare böcker saknar här en komponent från tidigare berättelser. Pirret! Det finns en glimt av kärlek i form av en tjejkompis som John oväntat börjar umgås med och som han börjar känna lite mer för. Men den här gången är det inte en kärlekshistoria som Lindbäck har skrivit.

Nu till alla saker som jag gillar med den här boken. Jag gillar Johns föräldrar. De är väldigt fina mot John och trots att de kanske inte gör allt rätt hela tiden så har de en varm relation. Jag gillar också att John är en så vanlig kille – och just därför en ganska ovanlig kille i ungdomsböcker (visst jag generaliserar). Ungdomsböcker med en kille som huvudkaraktär brukar handla om killar med större problem än krisande föräldrar och trassliga kompisrelationer. Men Lindbäck  har en förmåga att i sina böcker berätta vardagliga berättelser som engagerar och berör. Jag gillar grannflickan som påminner mycket om Anna-fladdret från Katarina Kieris Dansar Elias? Nej!. Jag gillar det språkliga drivet och att karaktärerna kommer till liv. Något som jag tror till stor del beror på en av Lindbäcks starkaste sidor som författare: levande och träffsäkra dialoger.

/Clarisa

Jag vill ha min hatt

Björnens hatt är borta! En stillsam vandring över sidorna tar sin början med ”Min hatt är borta. Jag vill ha den”. Sökandet efter hatten tar Björnen till skogens alla hörn och han träffar och frågar bland annat räven, sköldpaddan och kaninen om de sett hatten men ingen vet något. Kommer Björnen hitta hatten?

Enkel men humoristisk text funkar utmärkt tillsammans med fina och roliga illustrationer. Det här är en bok att läsa ensam eller tillsammans. Klura på var hatten tagit vägen och låta sig överraskas av slutet.

En tyvärr något mörk bonusbild: Björnen träffar det enda djur jag inte riktigt kan identifiera. Boken: Jag vill ha min hatts skapare heter Jon Klassen och har en tumblr-sida där han kallar djuret ”mole…thing” (mullvad). Väldigt gulligt litet djur i vilket fall.

Jon Klassens tumblr-sida hittar du här.

/Sofia

Barnbokskatalogen är snart här

Den 27 september, på Bok och biblioteksmässan släpps Barnbokskatalogen. I år känns det lite speciellt för jag har varit med och jobbat fram innehållet. Stora delar av våren har jag läst och läst och läst ungdomsböcker för att ur ett enormt utbud välja 54 st till katalogen. Det var svårt, många fina böcker och så får inte alla plats.

Både i och framför bokhyllan byggde jag högar med böckerna. Många lästes i manusform på ipad så de syns inte på bilden –>

Alla böcker som skickats in till Barnbokskatalogen finns med på hemsidan, så där kan du få ännu fler boktips.

På Barnens biblioteks hemsida (där katalogen ingår) finns även instruktioner om hur man använder Barnens mobilapp. Det är en app för alla bokälskare där man kan söka böcker, få boktips, göra en egen saga och mycket mer. Följ länken här så kommer du till sidan om appen.

I samband med att katalogen släpps på mässan kommer jag tillsammans med Katarina Dorbell från Barnens bibliotek och Lena Jonsson som gjort bilderboksurvalet prata om arbetet med katalogen. Det hela går av stapeln i Kulturrådets monter, 27 september kl.11.00, för mer information besök Bok och biblioteks hemsida.

/Sofia

ps Barnbokskatalogen kan du sedan hämta på ditt närmaste bibliotek. ds