Ikväll ska Flaskposten på det här:

Psykologer läser böcker. En kväll om Johanna Thydells bok Ursäkta att man vill bli lite älskad. Klockan 19.00 går programmet av staplen på Kulturhusets nya scen vid Bibliotek Plattan.

Moderator är författaren och psykologen Jenny Jägerfeld och medverkar gör bl.a. Johanna Thydell.

Ursäkta att man vill bli lite älskad av helt klart en av de bästa böckerna som kom under 2010 så det ska bli väldigt spännande att lyssna på samtalet ikväll. KOM DU OCKSÅ!

Här kan du läsa lite med information om kvällens program.

Här kan du läsa vad Flaskposten-Johanna tyckte om boken.

/Sofia

Cirkusflickan

I mitt förra inlägg om Sorgfjäril listade jag fem saker jag som för mig gör en bok slukarvänlig. Ytterligare en sak är: den utspelar sig i en annan tid, gärna kring förra sekelskiftet. Min senast lästa bok med historiskt tema är Camilla Lagerqvists Cirkusflickan. Den uppfyller även kriteriet sorgligt = bra. I Cirkusflickan börjar det otroligt sorgligt med att huvudpersonen Ellen blir såld till en cirkusmadame. Den här madamen är (såklart) elak och driver Ellen hårt när de tränar för att hon ska bli vig. Det gör ont i kroppen på mig när jag läser hur det knakar i Ellens leder.

Cirkusflickan har en klassisk handling om stackars fattigt barn som råkar illa ut men som längs vägen hittar vänner och så ordnar sig allt. Inga större överraskningar eller oväntade händelser för boken framåt. Men det är ändå en spännande historia om livet på en cirkus. Alla har vi väl någon gång fascinerats av cirkuslivet? Boken tar sin början 1917 och slutar en bra bit in på 1920-talet. Flera tidsmarkörer förgyller berättelsen t.ex. när Ellen får en charlestonklänning.

I Cirkusflickan pratar de lite om Elvira Madigan, cirkusprinsessan vars liv fick ett mycket tragiskt slut. Här kan du läsa mer om den Elvira Madigan (hon fanns på riktigt). Om henne finns en fin film, se den.

/Sofia

TIPS: om Shaun Tan ikväll på Sbi

Kom till Svenska barnboksinstitutet ikväll! Klockan 18.00 berättar Maria Lassén-Seger om årets ALMA-pristagare: Shaun Tan.

Svenska barnboksinstitutet ligger på Odengatan 61. Fri entré, det är bara att komma!

Mer information om kvällens evenemang hittar du här.

VÄLKOMNA.

/Sofia

Sorgfjäril

Om jag hade läst Sorgfjäril av Ingelin Angerborn när jag var ca 11 – 12 år hade jag fullkomligt älskat den! Fem anledningar:

1. den handlar om en flicka, Alice, som flyttar mot sin vilja ut till ett kråkslott på landet. Jag älskade allt som hade med kråkslott att göra.

2. Alice saknar sin vän/pojkvän Leo. En touch av romantik var helt rätt, men inte för mycket.

3. den utspelar sig på sommaren. Av någon anledning har jag alltid tyckt bäst om böcker som utspelar sig på sommaren.

4. det förekommer spöken på det där lite mystiska ”det händer konstiga saker sättet” som ger rysningar längs med ryggraden.

5. boken har ett sorgligt drag över sig. Sorgliga saker = bra.

Okej, jag erkänner. Jag tycker väldigt mycket om Sorgfjäril även i vuxen ålder. För jag har inte övergett någon av punkterna ovan som måttstockar över vad som gör en bok bra. Ge mig ett kråkslott, en sorglig historia som avslöjas av en ensam flicka och krypande spökkänsla så är jag fast.

Vilka fem kriterier har du för att en bok ska ha stora möjligheter att bli sträckläst av dig?

/Sofia

Extra – en morgon stod hon bara där och en spännande historia tar sin början

En dag dyker en blek och smal flicka upp bredvid fotbollsplanen där Pim-Pim och hans kompisar spelar match. Ingen verkar lägga märke till henne förutom Pim-Pim. Några dagar senare dyker flickan upp igen. Hon presenterar sig som Extra. Pim-Pim fascineras av Extra och blir väldigt glad då det verkar som om hon vill bli hans vän.

Men när Extra börjar i Pim-Pims klass är det som om de aldrig har träffats. Han är som luft för henne. Alla de andra i klassen pratar och skojar Extra med och hon blir snabbt populär. Vad är det som gått fel? Varför beter hon sig så? Samt den största frågan av de alla: vem är hon?

Pim-Pim kan inte släppa ”vem är hon”-frågan utan börjar undersöka Extras liv. Det för honom fram i en rad märkliga händelser där en rad märkliga personer dyker upp. Vem Extra är eller vad hon vill Pim-Pim tycker jag ni ska läsa i Per Nilssons nya bok.

Det är en bok om liv och död, om vänskap och om mystiska saker som väl inte kan stämma.. Det finns ett poetiskt drag i språket som jag tycker väldigt mycket om. Det låter högtravande men det är det inte. Bara väldigt fint.

Extra en dag stod hon bara där är första delen och nästa del kommer till hösten.

Det fina omslaget har Sarah Sheppard skapat. Precis i min smak!

/Sofia

 

och vinnaren av årets ALMA är:

SHAUN TAN! Jag sitter just nu och jublar över beskedet för Shaun Tans bok Ankomsten var den mest gripande bok jag läste under 2010. Jag var och är otroligt imponerad av den.

Här kan du läsa vad jag skrev i höstas om Ankomsten.

Ankomsten hamnade på både Johannas och min bästa-lista förra året.

Läs även mer om priset och om Shaun Tan på ALMA:s hemsida.

/Sofia

Astrid Lindgren Memorial Award 2011

Vem eller vilken organisation får världens största barn- och ungdomslitteraturpris i år?

Missa inte kl. 13.00 idag: Livesändning av tillkännagivandet + presentation av vinnaren

Cirkeln – jag vill läsa mer nu!

För några veckor sedan fick jag ett spännande paket med posten. Det innehöll drygt 500 sidor oredigerat korrektur av Cirkeln. Ni vet boken om häxor i Engelsfors – en apokalyps som kommer att drabba oss under våren skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.

Boken (eller snarare pappershögen) låg inpackad i första sidan från Engelsforsbladet, en idé jag gillar skarpt. Heja säger jag till personen som kom på tidningsidén. Det gör att Engelsfors och den värld Mats och Sara skapat känns verklig.

Att ha toklängtat efter en bok kan ha sina nackdelar vid själva läsandet. Kommer förväntningarna infrias? Tänk om jag tycker boken är dålig/tråkig/annat negativt?

Efter att ha läst Cirkeln säger jag: ge mig mer! Jag vill läsa andra delen NU. Boken levde upp till mina förväntningar.

Då Mats och Sara är stora fans av Buffy the Vampire Slayer hade jag vid läsningen mina Buffy-glasögon på mig. Skulle det finnas några referenser? Skulle de funka?

Det finns referenser (som jag tolkar det i alla fall) och de funkar alldeles utmärkt. Bara att vända på tidningssidan gjorde att jag kunde utropa: Buffy. På baksidan är det nämligen reklam för en i Engelsfors nyöppnad butik: Kristallgrottan. En butik som säljer allt för magi. Vad är då referensen undrar du kanske? Jag kopplar det till butiken the Magic Shop som i Buffy spelar en stor roll.

Två andra referenser jag hittat är att det i boken förekommer ett råd vilket det även gör i Buffy. Vad rådet är eller hur det fungerar går jag inte närmare in på här men rådet i Cirkeln har flera likheter med rådet i Buffy. Det förekommer även en sådan liten detalj som att en av personerna (som spelar en stor roll i boken) på sin födelsedag råkar ut för att hennes egen pappa ställer in deras födelsedagsträff. Buffy har en pappa som gör samma sak…

Nu ska jag inte skriva mer om Cirkeln för den här gången. När det blir recensionsdag kan det mycket väl komma ett inlägg till. Gissar på 100 % chans för det.

Till dess kan ni läsa Flaskpostens intervju med Mats och Sara, där finns även länkar till deras fina bloggar.

I april släpps Cirkeln.

/Sofia iklädd Buffy-glasögon

Serieruts-Loranga, Masarin & Dartanjang

För några veckor sen, när vi var på Debutantdagen på Svenska barnboksinstitutet med Flaskposten fick jag höra och se Barbro Lindgren livs levande för första gången!

Det var verkligen kul. Barbro var himla charmig och vi fick kika på hennes refuseringsbrev, som hon fått av självaste Astrid Lindgren när hon ännu inte blivit publicerad, men skrivit en bok under hemliga pseudonym-namnet Barbro Benskog!

Min favorit i Barbro Lindgren-bokhyllan har alltid varit Jättehemligt, men nu handlar det om en helt annan av Barbro Lindgren-klassiker, nämligen Loranga, Masarin och Dartanjang, som jag faktiskt inte riktigt kommer ihåg så speciellt mycket av från min barndom. Några farliga tigrar och en tehuva kanske… 

Därför är det lite extra roligt att återupptäcka hur fantasiig, festlig och vilddjurig handlingen är och hur personliga personligheterna är genom att läsa Sara Olaussons jättefina seriealbum som hon gjort efter Barbro Lindgrens böcker.

Sara var också med på scenen och pratade med Barbro, men vi hade nog velat höra ännu lite mer om Sara och hennes serieritande. Därför tänkte jag kasta ut en flaskpost lastad med våra frågor till henne nu…

Gomiddag! /FlaskpostenJohanna

Te+läsning=sant: Cloud Tea Monkeys

Jag har länge varit en teläsare, och med det menar jag att jag kombinerat läsning med te och endast te.

Till vissa delar av min omgivnings ohejdade förtjusning (”äntligen har du blivit en riktig människa :)!”) har jag på senaste tiden börjat blanda upp tedrickandet med en del kaffedrickande. Det är lite kul, man blir lite piggare och hinner oftast läsa lite längre innan man blir sömnig, men jag föredrar ändå fortfarande te.

Te och läsning hör liksom ihop.

För ett litet tag sedan läste jag också en riktig te-pärla till bok: Cloud Tea Monkeys av Mal Peet och Elspeth Graham. Det är ett mellanting mellan kapitelbok och bilderbok med otroligt fina illustrationer av Juan Wijngaard.

Det är ett slags allåldersbok, en saga om te, på engelska, kanske att högläsa och defintivt att dricka te till!

Det handlar om den lilla flickan Tashi vars mamma arbetar som teplockerska. En dag blir mamman sjuk och när hon inte kan arbeta får familjen ont om pengar. Tashi bestämmer sig för att hjälpa till, men det är inte så lätt att plocka te från de höga buskarna. När hon är nära att ge upp får hon hjälp från oväntat håll och tesorten hon lyckas få tag på då  är mycket speciell – molnte!

Den stora temästaren kommer på besök och upptäcker Tashis teblad. Han är beredd att betala många guldmynt för det underbara teet. Tashi och hennes mamma är räddade och mer än så!

En jättefin bok och jag skulle bra gärna vilja testa att dricka molnte till nästa bok jag ska läsa, men det är nog inte så lätt att få tag på!

/Flaskpost-TE-Johanna