Jellicoe Road på väg mot svenska

För ett litet tag sedan läste jag också ÄNTLIGEN Melina Marchettas till skyarna hissade Jellicoe Road! Det var tungt. Jag irriterade mig på Narnia, som jag kom att kalla de kursiverade avsnitten inledningsvis, och det slutade en tidig morgon med att jag läste de sista sidorna och inte var ett dugg färdig. Det kändes som att det bara var början av ett förföriskt pussel.

Well well well, my Michelle, nu är det dags igen! Jag gör egentligen inte sånt – omläsningar (jag har alldeles för mkt jag vill läsa för första gången först). NEVER. MEN jag kommer att göra ett undantag nu, för 15 maj  kommer alltså den här boken i svensk översättning, och jag har redan fått chans att tjuvstarta med ett förhandsex!

Här ska hittas pusselbitar jag saknade där i början… Ja och så känns det som ett BONUS-experiment att få jämföra läskänslan mellan engelskan och den svenska versionen så nära inpå varandra i tiden.

Dessutom har jag ordnat så att jag kommer få chansen att reda ut ännu mer ihop, då det blir bokcirkel om JR på biblioteket 30/5 med extra-allt förlagsbesök, tävlingsdragning och prat om alla mystiska detaljer, karaktärer och favoritscener. Ser så framemot!!! Återkommer med mer info för den som är sugen på att vara med också…

I väntan på utgivningen kan man läsa mer om översättandets snåriga och intressanta avvägningar på Katarina Kuicks blogg På väg mot Jellicoe Road + den mycket läsvärda intervjun med Katarina på Tonårsboken, där min favoritbit faktiskt är bekännelsen om att det inte är så roligt att översätta, bara ett bra jobb för att det har tydliga ramar om man jämför med eget skrivande. Intressant att få höra sånt någon gång också, annars är allt bara ”så underbart” i bokivrarnas värld (där jag själv också hänger mycket i o för sig) kan jag tycka.

Fast idag är det först seriefestivalen som gäller!

Over and out /Johanna

Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

I lördags hämtade jag ett paket som innehöll Eld. Den dagen hann jag bara läsa ca 20 sidor i boken då jag skulle iväg på ett evenemang. I söndags fortsatte jag att läsa. Pausade för bio och fika. Kom hem och fortsatte läsa. Vid 23.30-tiden hade jag läst ut de 634 sidorna, slog igen boken och tänkte: jag vill läsa Nyckeln (tredje och avslutande delen) NU!

Cirkeln var (är) en fantastisk bok med flera ben: ett i fantasins värld med häxor och demoner, ett i verklighetens tråkiga småstad, ett i fina beskrivningar av de olika huvudpersonerna som väl alla vid det här laget vet: de måste samarbeta trots sina olikheter och att de inte direkt gillar varandra. Mycket välförtjänta har författarna fått flera priser för Cirkeln, senast i raden Bokjuryns pris för bästa ungdomsbok 2011.

Det brukas prata om ”den svåra nr 2”, hur skriver man en fortsättning som blir lika bra? Man gör som Mats och Sara har gjort med Eld. Exakt hur vet nog bara de själva. Eld tar vid några månader efter att Cirkeln slutar. Höstterminen börjar och det är dags för huvudpersonerna/häxorna/tonårstjejerna att börja andra året på gymnasiet i världens tråkigaste skola i den lilla inskränkta staden Engelsfors. Men under skolan pyr fortfarande ondskans centrum och demonerna kommer återigen försöka förinta världen.

Kan det bli mer spännande? Absolut. Nya personer introduceras, saker som hände i Cirkeln kommer till sin spets och får nu allvarliga följder. Vid sidan av det magiska kämpar häxorna/tonårstjejerna på med sina vanliga liv. Föräldrar bråkar, killar sviker och vänskap prövas.

Helst vill jag skriva massor om det som händer i Eld. Men för att inte förstöra för alla er som ska läsa boken lämnar jag handlingen med en sak: PE! Oj och usch och rys.

Precis som i Cirkeln är Eld en in i minsta detalj genomarbetad bok. För att använda ett löjligt uttryck är det är fröjd att läsa Mats och Saras språk. Det hakar inte upp sig någonstans. Världen de har byggt upp i Engelsfors fördjupas och slukar en från första sidan. Jag tyckte verkligen om att vara i den deppiga småstaden och träffa alla igen.

Inte alls deppigt var det på släppfesten för Eld som jag och Flaskposten-Johanna var på den 24/4. Där passade vi på att byta några ord med Sara och Mats samt överräcka en flaska bubbel:

Sara och Mats på festen för Eld.

På festen pratade vi bland annat med Saras trevliga syster Sofia. Hon berättade att Vanessas hund Frasse är döpt efter hennes hund. Dock är inte den verkliga Frasse en schäfer som Vanessas utan en mycket söt petit basset. Efter festen fick alla deltagarna en snygg Eld-kasse och en signerad bok!

Tack för inbjudan, det var roligt att få komma och fira Eld.

Det vi på Flaskposten tidigare skrivit om Cirkeln och Eld hittar du här.

/Sofia

ps LITE SPOILERVARNING NEDAN, KAN INTE HÅLLA MIG

men OMG med ett visst byte och med I. ds

Julien Neel till Sverige – nu i helgen!

Missa inte att Julien Neel, skaparen av Lou-böckerna kommer till Stockholm i helgen. På fredag och lördag besöker han TioTretton, anmälan sker på TioTrettons blogg.

Anledningen till att Julien Neel är på besök är Stockholms internationella seriefestival. Den äger rum på Kulturhuset (där TioTretton ligger). För alla som är äldre än 13 år och därför inte kan besöka TioTretton kan jag tipsa om att Julien Neel även deltar i ett samtal öppet för alla på lördag. Läs mer om seriefestivalen här på Kulturhusets hemsida.

För alla som undrar när nästa Lou-bok kommer kan jag berätta att det enligt Juliens svenska förläggare Lisa Wibom förmodligen blir tidigt under 2013.

/Sofia

Grattis till årets vinnare i Bokjuryn

Idag var det presskonferens på Tångenskolan i Göteborg. Då avslöjades vinnarna i Bokjuryn för bästa böcker år 2011. Böckerna som vann är:

Faktaböcker: Hundar som jobbar av Ulrika Nulty och Jens Ahlbom

Serier: Amulett bok 1 – Stenväktaren av Kazu Kibuishi

Bilderböcker: Talon – den modiga dinosaurien av Paul Geraghty

Kapitelböcker 6 – 9 år: Simborgarmysteriet av Martin Widmark och Helena Willis

Kapitelböcker 9 – 12 år: Rum 213 av Ingelin Angerborn, vinnare i kategorin

Ungdomsböcker: Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

På Bokjuryns hemsida kan du se en film från presskonferensen och läsa mer om de olika vinnarna. Klicka här för att komma till Bokjuryns hemsida.

Grattis alla vinnare säger vi på Flaskposten!

/Sofia

BARBA-skönt? Sagovärldsbilder…

Fynd i Liv Strömquists ABC-bok! Bläddra fram till bokstaven P (JA TILL LIV, 2011) innan du väljer att läsa Barbapappa som sköna oskyldiga formbara fantasifigurer för ett barn nära dig…

/Barba-GENUS

Eld har landat!

Idag gick jag till posten och hämtade ut ett paket. Det visade sig innehålla ett exemplar av Eld, del två i Engelsfors-trilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren! Här ska läsas. Fast bara ett litet tag för sen ska jag dra på mig min Darla-outfit och bege mig till ett Buffy-evenemang.

Inför släppet av Cirkeln, första delen i Engelsfors-trilogin, intervjuade Flaskposten Mats och Sara. Läs här vad de svarade.

Om du sa Buffy – vem? kan du läsa här.

Nu läsa.

/Sofia

Tävling på Squoosh

En fin sida för alla som gillar att skriva och som vill få inspiration är Squoosh. Just nu på går en tävling: ta första meningen i Lisa Bjärbos nya bok Allt jag säger är sant. Skriv en fortsättning. Skicka in till Squoosh.

Första meningen är: En gång var jag ett sådant där barn som fick vuxna i lekparken att skaka på huvudet och sucka.

VAD HÄNDER SEN?

Läs mer om tävlingen och om Squoosh här.

Flaskposten gillar Allt jag säger är sant, här har vi skrivit om boken.

/Sofia

TextOceaner – bloggprenumerationer

Jag är på Smålandssemester med min vän Ipad i resväskan – ingen bok, nota bene. Jag har tagit bokpaus för att återförlora mig i mitt gamla internetliv som legat i halvkoma.

Har uppesittarkväll med en kvällsjaktsugen kattunge och James Bonds Gyllene pistol på teven som rasslande+tjutande-däck-sällskap, mycket trivsamt!

Försöker snabbbläddra igenom alla bloggprenumerationer som jag följt i min Google reader. Vilka text-oceaner! Förvillande lätt att irra sig ut i sidospår och fastna i något helt annat internethörn än man tänkt sig. Det krävs verkligen militärisk disciplin för att hålla sig till saken/vägen man tänkt på nätet, tror inte att det är meningen, man ska helt enkelt flippa iväg och hitta oväntade och intressanta saker som man inte tänkt sig från början, det är liksom det som är charmen…

Japp, men jag har flera tusen gamla bloggposter som jag tänkte susa mig igenom, för att få lite uppdaterad bloggkoll. Vi får väl se, det kanske är mission impossible… to be continued!

Kan bara snabbt konstatera att:

1)  vad många det är som verkar läsa en ofantlig massa böcker (kanske fler vuxna än unga dock) för mig tar det ju oftast evigheter om jag inte håller mig till bilderböcker, så jag fattar inte hur man bara kan!

och 2) vad många det är som skriver och tipsar om saker på bloggar, facebook och twitter. Hinner samma personer som läser som bokmalar (snarare än Johanna-boksniglar) och skriver om det på bloggar etc. också läsa vad andra skriver? UNDRAR undrar! Eller sitter en massa personer och skriver mest rakt ut i intet och upphittas av kanske nån som irrar runt på nätet som jag just nu?

I och för sig, när det gäller barn och ungdomsböcker som det ju oftast inte skrivs och recenceras så mycket om i papperstidningar och så, så kan det ju vara en hel del som söker mer info om särskilda titlar på nätet och då hittar till bloggposter om dem.

Och de som hinner både läsa böcker, skriva om dem och följa en massa andra bloggar och texter där det skrivs om böcker, blir inte det totalsplitterupplevelse, att försöka göra allt-i-ett. Jag får i alla fall grava koncentrations-störningar när jag läser böcker i närheten av en internetuppkoppling.

Nu ska jag i alla fall uppgradera min teknik för att läsa bloggprenumerationerna, som jag alltså har låtit ligga i djupsömn och som samtidigt fyllts på med oändliga mängder blogginlägg i min Google reader (och dessförinnan Bloglines) sen jag kan inte minnas när och hur länge, och testa två ”appar” på Ipad: MobileRSS och FeeddlerRSS (gratisversioner)

Finns det förresten barn/unga som använder RSS-läsare för att prenumerera på bloggar man följer? Känns inte som att det är så, eller… skulle gärna vilja veta lite mer ingående om ungas inter-nätande. Här kan man läsa en del: World Internet Institute men det är ju just nu också ett intressant sidospår att inte vika in på från mitt huvuduppdrag bloggläsningen.

/Flaskpost-Johanna out there i internet-natten

Mia och Mirjam, välkomna ni också! Jag tyckte om att lära känna er.

I Johannas och mitt gemensamma blogginlägg om Lisa Bjärbos bok Allt jag säger är sant hejar vi på boktrenden ”med en aningen drastiska och humoristiska ungdomsböcker med feministiska undertoner”. Böcker om tjejer som vågar ta för sig, säga ifrån, känner sig små ibland men ändå skriker om det behövs. Idag har jag läst en till bok i den trenden: Lina Arvidssons Det borde finnas regler.

Berättarrösten Mia och hennes bästa vän Mirjam är syskonsjälar med Mary och Lovely, Alicia, Maja och Olivia*. Mia och Mirjam går i åttan, bor i en håla, längtar därifrån, har på sig tyllkjol, färgar håret rosa, pratar om killar, blir för fulla.

Mia känner sig alltid lite i underläge gentemot Mirjam. Mirjam är den lysande, vackra som alla ser. Hon med bröst, vilket Mia inte har några att tala om. Men ändå, vänskapen är så stark och så fantastisk mellan dom att inget hindrar.

Ett stort gupp i deras väg skapas dock då Mirjam blir tillsammans med en ca 25 år äldre man, Per. Något inte Mia kan förstå (inte jag heller). Något hastigt skulle man som läsare kunna dra slutsatsen att Mirjam söker bekräftelse från Per då hon har en frånvarande pappa som bara jobbar och jobbar. Asch, hastigt och hastigt. Jag drar den slutsatsen och känner mig som en mycket vuxen läsare (men det är jag ju också).

Även Mia träffar en kille, Vlad, som är tre år äldre. En spännande kille som skriver roman, spelar i band och är sådär romantisk som jag vet inte vad. Lite den där typiska killen som jag tror många tjejer varit tillsammans med eller i alla fall förälskade i.

Fler relationer ryms i Mias liv. Den med hennes helt underbara geni-kompis Karl (jag GILLAR). Den med hennes mamma (som jag också gillar) och den med hennes alkoholiserade pappa. Alla de här tre relationerna är fint beskrivna och hade gärna fått skymta förbi lite mer.

Lina Arvidsson lyckas med att beskriva Mia som autentisk tonåring. Hon är irriterande och charmig på samma gång. Även de andra karaktärerna är fint beskrivna. Boken står sig mycket bra i ”trenden” jag skriver om inledningsvis. Men Mia och Mirjam har trots flera likheter med de andra tjejerna något eget.

Det som dröjer sig kvar när jag läst sista sidan är ändå vänskapen mellan Mia och Mirjam. Mia frågar om Mirjam tror att de alltid kommer att vara vänner. De vet inte. Men jag hoppas att de i alla fall får vara vänner länge till (och jag hoppas att de kommer in på Hylliedahlsgymnasiet). Hoppas också på fler böcker av Lina Arvidsson.

/Sofia

*Mary och Lovely: Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling, Alicia: Allt du säger är sant av Lisa Bjärbo, Maja: Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld samt Olivia: Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson. Läs även de böckerna.

 

 

 

Filmtävling

Mats Wahls nya bok Vanja och Ville handlar om mobbning. Oprovocerad och elak. Boken handlar också om att försöka slå tillbaka och om vuxnas oförstående. Det här är en realistisk bok som upprör.

Nu ordnar Opal förlag en filmtävling utifrån boken. Tävlingen är öppen för alla mellan 12 – 18 år. Vill du vara med så väljer du ut en eller flera scener i boken och filmar, max 3 minuter ska det färdiga resultatet bli. Det går bra att skicka in flera filmer.

Läs mer om hur tävlingen går till och vad du kan vinna här på Opals hemsida.

/Sofia