Search Results for 'melina marchetta'

Ikväll är det dags: Melina Marchetta på PUNKT Medis!

Melina Marchetta bild

Melina Marchetta. PUNKT Medis. Klockan 19.00. Ikväll.

VI SES DÄR!

/Sofia

Annonser

Melina Marchetta till Sverige – datumen klara!

Melina MarchettaNu är datumen för när Melina Marchetta kommer att vara i Sverige klara: 17 – 18 juni. Då besöker hon Stockholm. Mer om var och tid kommer. Håll utkik på X Publishings hemsida.David Levithan

Även David Levithan är på väg till Sverige. Den 8 – 10 oktober är han här och han kommer delta i Internationell författarscen på Kulturhuset i Stockholm.

Om Melina Marchetta på Flaskposten.

Om David Levithan på Flaskposten.

/Sofia

 

Jellicoe Road av Melina Marchetta

Jellicoe Road av Melina Marchetta är som en väv. Trådar från förr vävs ihop med trådar från nu och det är en av de sakerna jag tycker bäst om med boken.

Trådarna bakåt beskrivs genom mystiska Hannahs ofärdiga roman som huvudpersonen Taylor läser. Hannahs roman handlar om ett gäng ungdomar på Jellicoe Road och har sin upprinnelse i en tragisk bilolycka.

Jag tycker också mycket om Taylor. Övergiven av sin mamma bor hon nu på en internatskola. Taylor får i Jellicoe Road vara otrevlig, snäsig och arg men samtidigt förtvivlad, sökande och  förälskad. Förälskelsens föremål är Jonah, även han med ett tungt bagage. Kärlekshistorien är fint beskriven, mycket för att Marchetta är väldigt bra på att beskriva karaktärer och känslor.

Just karaktärerna i boken är kanske dess största styrka. Jag blir intresserad av alla! Ingen känns onödig och Marchetta får ihop trådarna mellan de olika karaktärerna alldeles utmärkt.

Missa inte att läsa Clarisas gästinlägg om Jellicoe Road. Där får du veta mer om handlingen.

Boken har kommit ut med olika om slag. Här är två från Melina Marchettas hemland Australien:

 

 

 

 

 

 

 

 

Vilket av de tre omslagen tycker ni är bäst? I den amerikanska utgivningen har även titeln ändrats, från On the Jellicoe Road till bara Jellicoe Road. Lite synd, jag tycker On the Jellicoe Road är en bra titel.

Missa inte Melina Marchettas hemsida.

/Sofia

ps. Borde inte Jellicoe Road översättas till svenska? JO! ds

Mycket bra, Melina

Det blev en intressant och underhållande kväll på PUNKTmedis. Hanna och Elin från Tonårsboken intervjuade Melina Melina Marchetta bildMarchetta och de gjorde det bra. Melina själv var väldigt pratsam och hon svarade utförligt men utan att bli för långrandig.

Att återge en timmes samtal går inte men några saker jag fastnade för som Melina pratade om:

– hon har inspirerats berättartekniskt av Louis Sachars bok Holes (Ett hål om dagen på svenska). Läs den om ni inte gjort, väldigt bra.

– Hon brukar alltid ”ta bort” något viktigt för karaktärerna, i t.ex. Jellicoe Road tar hon bort Taylors mamma när Taylor blir övergiven. Melina tycker det kan vara jobbigt att vara ”elak” mot karaktärerna men att skriva om en perfekt familj tror hon inte skulle bli någon bra historia.

– Under 10 års tid arbetade Melina på en pojkskola i Sydney, en skola som är förebild för skolan i Francesca.

– Några pojkar på skolan som Melina tyckte var riktigt irriterande har fått stå förebild för Tom Mackee i Francesca och The Piper´s Son.

– Hon tycker det svenska omslaget till Francesca är fantastiskt och fångar bokens huvudperson perfekt.

– Just nu arbetar hon med att förvandla Jellicoe Road till film. Samtal pågår för att fånga upp en ”A-list” skådis från USA för rollen som Taylor. Vem det är Melina vill se som Taylor är hemligt men det är som sagt en välkänd skådis och en lång sådan. Någon som vågar sig på att gissa?

– Mest intressanta att skriva av sina böcker tyckte hon fantasyböckerna var. Det beror bland annat på att hon då fick möjlighet att åka till bland annat Frankrike och Italien och göra research.

Några bilder från kvällen som var fullsatt. Kul att så många tog chansen att höra Melina berätta om sitt författarskap. Klicka på bilderna för att se galleri:

Det var roligt att träffa Sincerely Johanna och Unga vuxna-Maria. Missa inte deras bloggar!

/Sofia

 

2013 – läst och sett

Vad har jag egentligen läst och sett under 2013? I julyran som pågår har jag guldfiskminne men ska ändå göra ett försök att lista best of 2013.

Dagboksanteckningar från ett källarhålÅret började fantastiskt fint med Dagboksanteckningar från ett källarhål av David Wiberg. Pjäs och bok om emo-Linnea som träffar mitt i prick med sin tonårsångest.

Bland ungdomsböckerna tyckte jag också mycket om Ge mig arsenik av Klara Krantz, Lex bok av Sara Kadefors och Om detta talar man bara med kaniner av Anna Höglund. Får inte heller glömma bort Wallflower (The Perks of Being a Wallflower) av Stephen Chbosky om unge Charlies förvandling och utveckling från en wallflower till någon som får vara med. Gillade både boken och filmen!

Favoritkapitelboken 2013 är den snart alldeles sönderkramade Snöret, fågeln och jag av snc3b6ret-fc3a5geln-och-jagEllen Karlsson och Eva Lindström. Precis som Clarisa tyckte jag också väldigt mycket om Balladen om en bruten näsa av Arne Svingen. Under de sista flämtande dagarna av 2013 läste jag äntligen En nyckel, en gåta och fyra brev av Rebecca Stead. Jag stämmer in i hyllningskören om att det är en  underbar bok.

Mårten Melin avslutade med Pixis bok sin trilogi om de annorlunda eleverna på Skogsbingelskolan. Med sin sorgliga handling tycker jag nog bäst om Pixis bok (i trilogin) och sörjer att det inte blir några fler böcker i serien.

jonte-och-fluganDen börja läsa-bok som charmade mig mest i år och som jag fortfarande skrattar åt är Jonte och flugan av Camilla Kuhn. Missa inte den här dråpliga berättelsen om pojken som räddar en fluga varpå flugan börjar följa med honom överallt.

Fler flugor finns i bilderboken Flugan av Elise Gravel. Hon har även skrivit och illustrerat Maskar. Två snygga och roliga böcker om äckliga djur. Andra bilderböcker jag fastnat för är Jon har ett svart hål i sitt röda hjärta av Grete Rothböll, En anka är bra att ha av Isol samt Mamma borta av Chris Houghton.

2013 är också året då Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren avslutade sin super-trilogi om häxorna i Engelsfors. Nyckeln är den spännande upplösningen där alla trådar knyts ihop och kanske den bok jag mest sett fram att läsa under hela året. I våras kom serie spin-offen Berättelser från Engelsfors med serier av Kim W Andersson, Lina Neidestam och  Karl Johnsson. Ett mycket lyckat samarbete!

Ytterligare en favorit från året är Gul utanpå av Patrik Lundberg. Den raka berättelsen om hur adopterade Patrik reser till Sydkorea för att söka sina rötter och om hur vi människor ser på varandra är underhållande, intressant och aktuell.

Filmåret började med Tim Burtons Frankenweenie. Rar berättelse om vänskapen mellan en pojke och hans (döda) victor-och-sparkyhund. En av de sista filmerna jag sett på bio i år är Catching Fire (Hungerspelen 2). Jag säger bara Katniss!

Från 2013 kommer jag också minnas de två författarbesöken jag såg fram emot i flera månader: Melina Marchetta och David Levithan. De uppfyllde alla förväntningar. Men Marchetta och Levithan för mig också in på bok-årets tråkigaste händelse: bästa förlaget X Publishing lägger ner. En rad fantastiska böcker har förlaget gett ut bland annat av Marchetta och Levithan. Det kommer bli tomt i bok-Sverige utan X:arna. Men en ljusning i mörkret är att förlaget Gilla böcker tar över stora delar av X utgivning.

/Sofia

 

 

Läsåret 2013

Balladen om en bruten näsa

2013 har varit ett bra läsår och det gläder mig att det har varit ett så starkt år för mellanåldersboken! Bäst var nog Arne Svingens underbara Balladen om en bruten näsa. Men andra läsvärda mellanåldersböcker från i år är:  Kelly Barnhills Spegeln: En skräcksaga, Sheila Turnages Tur gånger tre, Kate DiCamillos Flora and Ulysses: The illuminated adventures, Cilla Jackerts Dagens katastrofer och Rebecka Åhlunds Flickan på tavlan.

Bland kapitelböckerna minns jag augustprisvinnaren Snöret, fågeln och jag av Ellen Karlsson och Jagger, Jagger av Frida Nilsson.

Ungdomsböckerna som dröjer sig kvar hos mig är underbara Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt, Lex bok av Sara Kadefors, Francesca av Melina Marchetta, The Raven boys och The dream thieves av Maggie Stiefvater.

Bilderböckerna som jag gillade bäst är Jon har ett svart hål i sitt röda hjärta av Grethe Rottböll och Emma Virke, Annie från sjön av Kitty Crowther, En anka är bra att ha av Isol och Stjärnenatt av Jimmy Liao.

”Gamla” böcker som  jag upptäckt eller läst om är Susan Coopers The dark is rising-serie (håller fortfarande), Megan Whale Turners fantasyserie The queens thief och Rebecca Steads underbara En nyckel, en gåta och fyra brev. 

/Clarisa

Yaqui Delgado wants to kick your ass

YaquiPiddy, eller Piedad som hon egentligen heter, har precis bytt skola och känner sig ensam sedan hennes bästa kompis flyttat till en ny stad. En dag kommer en tjej fram till henne i den nya skolan och berättar att Yaqui Delgado vill slå henne på käften.

Piddy vet inte ens vem Yaqui Delgado är men det blir hon snart smärtsamt medveten om. Tydligen anser man att Piddy ”vickar för mycket på rumpan” och tror att hon är något fast hon är alldeles ny på skolan. Egentligen finns det nog ingen riktig anledning för Yaqui att ge sig på Piddy. Piddy och läsaren kan bara gissa.

Piddy som alltid varit bäst i klassen börjar skolka och får svårt att koncentrera sig på grund av Yaqui Delgados trakasserier. Yaqui  visar sig vara en riktigt otäck person.

Mamman jobbar så mycket som möjligt på ett stort butikslager för att klara hyran på den nya lägenheten i Queens. Hon vägrar envist att prata om Piddys pappa, som försvann innan Piddy föddes. Då är det tur att Piddy har Lila, mammas bästa vän att prata med.

Det är mycket med den här boken som påminner mig om Melina Marchettas Looking for Alibrandi. Relationen mellan mor och dotter, Piddys  längtan efter en pappa och de minnesvärda karaktärerna. Men också att läsa om en  minoritetskultur, i den här boken latinas i USA, och i Marchettas böcker italienare i Australien. Det handlar också mycket om att hitta sig själv genom att hantera svårigheter i livet (som i Marchettas Francesca som kommer ut snart!).

Jag älskade relationen mellan Piddy, mamman och Lila och hur grannpojken Joey och Piddy tyr sig till varandra när ingen annan förstår. Men jag tror att styrkan hos Meg Medina ligger i att hon likt Marchetta får mig att känna så mycket för varenda karaktär.  Jag grät en skvätt på slutet och för mig är en bok som får mig att gråta alltid en bra bok! Och till sist är det otroligt skönt att läsa en bok om latinas i USA, ibland blir man lite trött på att så sällan möta några icke-vita huvudkaraktärer. Språket är kryddat med spanska ord och uttryck i var och varannan mening som gör det lite extra roligt för mig som latina att läsa!

/Clarisa

Flaskposten jul-listar del 3 – Clarisa

bild(9)

Vår skruttiga gran!

Här kommer sista listan! Johannas lista finns här och Sofias här.

Som en äkta bibliotekarie listar jag årets läsupplevelser efter signum!

Hcf b

Stora bebisbytet av Petter Lidbeck och Lisen Adbåge som upprörde vissa men som jag tyckte var väldigt rolig om alla barns lika värde.

Olli och Mo, en underbar och knäpp roadtripp av bilderbokskonstnären Eva Lindström.

Nilla och Jag av Anna-Clara Tidholm. En bilderbok för skolbarn om hur svårt det kan vara med vänskap.

Naku, nakuu, nakuuu av Nanoy Rafael och Sergio Bumatay III. Hjärtknipande om en orolig pojke som ska få ett syskon.

Snövit för bilderna av Benjamin Lacombe.

Hcf

Monstermaskerad av Mats Wänblad och Pelle Forshed och Jonte och flugan av Camilla Kuhn

Hcg

Ett hus utan speglar av Måsten Sandén, en av Sveriges bästa författare. I Ett hus utan speglar lånar han en garderob av Narnia och lite stämning av Maria Gripe för att skapa en alldeles egen bok för mellanåldern som sticker ut bland resten av den svenska utgivningen.

Den första flickan skogen möter av Moa Eriksson Sandberg. Jag älskar skogen, känslorna och skildringen av att vara vilse mellan barndom och tonår.

Tiger av Kate DiCamillo. Finstämt och något symboltyngt om sorg, att vara ny i skolan och längtan efter vänskap. Amerikanskt berättande när den är som bäst.

Hc u, Hce u

Amatka för årets märkligaste läsning.

Het för årets hetaste läsning.

Sjutton år och skitsnygg av Emma Granholm, oväntat roligt och spännande om en ung kille vars hela liv går ut på att just vara ung och skitsnygg och vad som händer när det dyker upp en ny cool kille som tar över hans plats i gänget.

Onda Krafter i Sollentuna, en rolig och annorlunda ungdomsboksdebut av serieskaparen Coco Moodyson.

Jellicoe Road på svenska! Kommentarer överflödiga.

The fault in our stars av John Green, om två cancersjuka ungdomar, så roligt, romantiskt och sorgligt!

Quintana of Charyn, sista delen i Melina Marchettas fantasytrilogi om Lumatere.

Årets överraskningar:

Ingrid Olsson, alltid så duktig, briljerar i sina två kortprosaromaner Blink, blink med stjärnan och Önska bort, önska nytt. Mycket smärta och känsla på bara några få rader!

Eld, bättre än Cirkeln!

Att jag fick frågan om att börja blogga på Flaskposten!

Flaskposten jul-listar del 2 – Sofia

JulstjärnaIgår presenterade Johanna sin 2012-lista. Dan före dan före dopparedan är det nu min tur. Sofias 2012-lista:

Årets läsning: de där mängderna ungdomsböckerna jag klämde under några månader i våras. För att göra urval till Bokhög till BarnbokskatalogenBarnbokskatalogen. –>

Årets roligaste bokdiskussioner: Augustjuryns dissektioner av inskickade böcker till barn- och ungdomspriset. Samt de fina boksamtalen jag hade med bokklubben på ena fd jobbet och med mina favoritlåntagare på det andra fd jobbet.

Jellicoe Road av MarchettaÅrets översatta bok: utan tvekan Jellicoe Road av Melina Marchetta.

Årets framsida: lutar också åt Jellicoe Road. Himla snygg.

Årets ”Hurra del två är här, nu sträckläser jag de drygt 600 sidorna på en dag”: Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Årets nu blev jag starstruck: mitt stammande prat med Julien Neel på Stockholms Internationella seriefestival.

Årets nu blev jag starstruck del 2: när Sven Nordqvist svarade på mitt Flaskposten-mejl.

Årets mest välkommen: att Clarisa började blogga med Johanna och mig här på bloggen.

Årets återseende: Pettson och Findus i Findus flyttar ut. Sen var det skoj att Jättemyrsloken och Hasselmusen dök upp Hoppande Findusigen i En annan resa. Samt alla karaktärerna i Eld.

Årets film(er): Moonrise Kingdom som Meron så fint skrev om här. Hungerspelen och The Avengers.

Årets ”åh nej”: Palatset som gick i konkurs. Att Cirkel-filmen hamnade på is.

Årets det här har jag läst nog om nu: dystopier.

Årets serie: Dagarna av Klara Wiksten

Årets snackis som jag inte läst än: The Fault in Our Stars av John Green. Har legat i min att läsa hög i flera månader. Blir det julläsning? Kommer på svenska 2013.

Årets WOHOO: jag fick nytt jobb som barn- och ungdomsbibliotekarie på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

Sen hände det ju en massa annat spännande/kul/makalöst: ALMA-prisutdelningen med dess fotofiasko, Elin under havet, Slangbellan gick till fina Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling, Moa-Lina Croalls andra bok om Lisa, Batman-trilogin avslutades och sommaren regnade bort vilket passade bra för läsning inomhus.

********************************************************************************************

Imorgon 23 december är det dags för Clarisas jul-lista…

The Lumatere Chronicles

Melina Marchetta har skrivit en skimrande episk fantasytrilogi om de två grannländerna Lumatere och Charyn som båda drabbats av hemska förbannelser.

Den första boken heter Finnikin of the Rock. Tio år efter morden på Lumateres kungafamilj och den efterföljande förbannelsen som har drabbat kungadömet reser Finnikin med sin mentor, den forna kungens närmsta man, för att hitta och försöka samla sitt folk som lever i exil. Förbannelsen har med mörk magi kapslat in Lumatere, ingen kan komma in eller ta sig ut från kungadömet.

Men så möter de Evanjalin, en ung kvinna som säger sig ha förmågan att vandra i andras drömmar. Genom sin kraft har hon kunnat nå människorna som är kvar innanför Lumateres murar och hon hävdar det otroliga, att en tronarvinge från den kungliga familjen har överlevt massakern. Finnikin är misstänksam, men samtidigt vågar han hoppas att hans bästa vän, prins Balthazar har överlevt. Med hans hjälp ska de äntligen bryta förbannelsen och ta sig tillbaks in i Lumatere.

Finnikin of the rock handlar ganska mycket om familj, tillhörighet och ursprung. Finnikin längtar efter att få komma hem, att samla sitt folk och få tala sitt språk utan rädsla. Under sina resor möter Finnikin trasiga människor som lever i olika flyktingläger vid grannländernas utkanter. Många har knappt någon mat eller tillgång till mediciner och har förlorat allt hopp. Melina Marchetta har sagt i en intervju att hon har velat skriva en berättelse om flyktingar och livet i exil men att det skulle vara svårt för henne att skriva om det i en realistisk bok. Människorna vi möter i trilogin har upplevt hemska övergrepp, och utan distansen i fantasyvärlden skulle den här berättelsen bli för tung att läsa.

Samtidigt är det inte ett komplett mörker. Marchetta sår genom sina karaktärer små frön av hopp som växer under berättelsens gång. Boksidorna genomsyras också av kärlek, kanske finast skildrat i relationerna mellan fäder och söner. Mellan Finnikin och hans far Trevanion, Lucian och saknaden efter hans far Soro och Froi och alla de män som tar honom till sitt hjärta som en son. Det finns också flera ljuvliga kärlekshistorier som man får följa i de tre böckerna.

Den andra boken Froi of the Exiles handlar om Frois resa. Froi som i första boken var en ensam förvildad gatupojke som knappt kunde tala rent på något språk. Froi som försökte våldta Evanjalin, men som senare räddades från slavsäljarna och blev förlåten av densamma. Froi blir till sist adopterad av hela Lumatere. Han skickas som spion till Charyn för att mörda Kungen som låg bakom mordet på kungafamiljen i Lumatere. Men i Charyn träffar han en samling människor som ändrar hela hans liv och som har en nyckel till hans förflutna. Nu är det folket från Charyn som börjar dyka upp i Lumateres gränser och sätter upp tillfälliga läger. De är hungriga, desperata och utmattade. Lumatererna får sig en tankeställare över hur de behandlar flyktingarna, har de lärt sig något av sina egna erfarenheter?

Men vi får också träffa Charyns prinsessa Quintana, en av de underligaste och bästa karaktärer jag någonsin träffat på. Quintanas kropp är täckt av ärr från alla gånger man har försökt döda henne. Hon hävdar att hon ensam kan bryta Charyns förbannelse. Samtidigt är hon hatad av alla i hennes närhet och av hela Charyn. Hennes eget folk kallar henne till och med för ”The princess Abomination”.
Quintana har en tvivelaktig uppfattning om personlig hygien, hon har hemska illasittande klänningar och hon måste ha sex med alla sistfödda unga män tills hon kan bryta Charyns förbannelse och ge folket en arvinge. Hon väser, bits och pratar med sig själv. Marchetta har med Quintana skapat en underlig hjältinna men jag kan inte låta bli att fascineras och älska henne.

Nu har den tredje och sista delen av The Lumatere Chronicles äntligen kommit, Quintana of Charyn. Marchetta knyter ihop alla trådar. Det är en smärtsam, rolig, romantisk och tillfredsställande avslutning. Nu är jag bara så ledsen att det inte finns fler böcker om Lumatere och Charyn. Jag skulle så gärna vilja läsa mer om de här människorna! För mig skulle det här gärna blivit en mastodonserie med oändligt antal delar/böcker så att jag aldrig skulle behöva lämna den här världen.

Melina Marchetta är en mästare på att skriva komplexa, ofta känslomässigt trasiga karaktärer med starka känslor men med en glimt av humor i allt det smärtsamma. Kanske är hennes största styrka karaktärernas utveckling i böckerna. Jag älskar hur Marchetta plockar upp Froi, som i första boken är en ganska sorglig bikaraktär och låter honom växa i de andra böckerna och utvecklas till en av hennes bästa killkaraktärer (tänk Jonah Griggs!). Men det finns så många karaktärer i alla tre böckerna som man får följa, gråta för och glädjas med att jag inte kan räkna upp samtliga här. Det är med separationsångest och sorg som jag säger adjö till dem alla.

Här har vi skrivit om Melina Marchetta tidigare och här och här har  Malin på Unga böcker skrivit fint om de två första böckerna i trilogin.

Nästa sida »


8 år med Flaskposten

Flaskpostflaskan

FLASK-twitter-POSTN

Flaskposten på Facebook


%d bloggare gillar detta: